– De kan föreställa sig framtiden och det kan väcka känslor. Det har etiska följder – djuren kan lida.

Gabriela-Alina Saucic, forskare vid Lunds universitet, om ett juiceexperiment med orangutangen Naong, som visar att även människoapor kan föreställa sig kommande upplevelser i tänkta scenarier.

Fakta: Juiceexperimentet

Syftet med testet var att se om orangutangen kunde förutsäga nya smakkombinationer som var framställda av fyra olika drycker han fått smaka på.

När dryckerna var oblandade tyckte han att körsbärsjuicen var godast, därefter rabarberjuicen, sedan vinägerblandningen och minst tyckte han om citronvattnet.

Han fick sedan se när forskarna tillredde olika blandningar och välja bland dem. Orangutangen gjorde sina val systematiskt utifrån sina preferenser, utan att prova sig fram.

Detta anses vara bevis för att han kan göra en affektiv prognos, det vill säga fatta beslut genom att föreställa sig kommande upplevelser.

Källa: Lunds universitet

– Vi var imponerade över att han klarade sig så bra även jämfört med människor. Han var näst bäst i test, säger forskaren Gabriela-Alina Sauciuc vid Lunds universitet.

Naong, 21 år gammal, är född i en djurpark och bor nu på Lunds universitets primatforskningsstation i Furuviksparken utanför Gävle.

Sedan tidigare har kognitionsforskarna visat att människoapor kan planera inför framtiden. Nu ville forskarna undersöka om mekanismerna hos en apa som planerar inför framtiden är desamma som hos människor.

Kommande upplevelser

Forskarna talar om "affektiva prognoser" som en central del i människors beslutsfattande. Vi föreställer oss vilka kommande upplevelser våra val leder till och det styr våra beslut i stort som i smått.

För att ta reda på om även orangutanger kan göra sådana prognoser ställdes Naong och tio försökspersoner inför 24 olika valsituationer. De fick först smaka på fyra drycker var för sig. En innehöll vinäger utspädd i vatten, övriga var juicer av citron, rabarber och körsbär. Sedan fick de se olika kombinationer blandas till och välja vilka de ville dricka.

Del av intelligensen

Naong visade sig kunna räkna ut vilka smakkombinationer som blir godast, utifrån sina egna preferenser, minst lika bra som människorna i försöket.

– Det är en del av intelligensen. Den här förmågan gör att man kan tackla nya situationer på rätt sätt, säger Gabriela-Alina Saucuc.

För forskarna handlar det om att kartlägga evolutionen, men insikten om människoapors förmåga borde också få följder för hur vi behandlar djur, menar hon.

– De kan föreställa sig framtiden och det kan väcka känslor. Det har etiska följder – djuren kan lida.