Fakta: Brott mot lagen om krigsmateriel

Lagen reglerar tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel. Det finns en gemensam EU-lista där krigsmateriel definieras och kategoriseras. Krigsmateriel kan exempelvis vara skjutvapen eller u-båtar. För att kunna exportera vapen från Sverige krävs utförseltillstånd.

Den som döms för grovt brott mot lagen om krigsmateriel kan få fängelse i mellan sex månader och fyra år.

Källa: Inspektionen för strategiska produkter (ISP)

Mannen åtalas för grovt brott mot lagen om krigsmateriel. Bland annat 1 200 pistoler som skulle till Lettland, ammunition avsedd för armén i Sri Lanka och bomber och ammunition till FN i Libanon, finns listade i åtalet.

– Han har förmedlat kontakter mellan köpare och säljare, och även köpt och sålt själv. Han har helt enkelt handlat med krigsmateriel utan att ha tillstånd för det, säger Henrik Söderman, åklagare vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm, till TT.

Misstänker fler affärer

Först 2012 kunde härvan börja nystas upp då amerikansk polis bad sina svenska kollegor om hjälp. Anledningen var att en svensk man hade gripits misstänkt för att ha försökt handla med vapen med den colombianska Farc-gerillan. Vid en husrannsakan i Sverige fann polisen stora mängder mejlkonversationer, bland annat med 45-åringen. Sett till innehållet i mejlen kan den aktuella härvan ha varit betydligt större.

– Vi har inte åtalat i de fall där det har varit för få spår av affärerna, men att det skett i större utsträckning är vi ganska säkra på, säger Henrik Söderman.

Vapenhandeln misstänks ha pågått mellan 2008 och 2012 och ska ha omsatt miljonbelopp. Enligt uppgifter i utredningen var det 45-åringen "som skulle skaffa fram den stora vapenarsenalen" som var ämnad för Farc-gerillan, men han åtalades aldrig.

Nekar till brott

Det pågår dock ytterligare en utredning mot 45-åringen eftersom han i slutet av förra året misstänks ha handlat med stora mängder ammunition.

För att få handla med och exportera krigsmateriel krävs tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter (ISP). 45-åringen nekar till brott.

– Han har deltagit i olika transaktioner på olika sätt. Han har haft löpande kontakt med ISP och han menar att om han gjort sig skyldig till något så ska det betraktas som oaktsamhet. Då är alla ärenden utom ett, det med FN i Libanon, preskriberade, säger advokat Johan Eriksson, som försvarar mannen, till TT.

Ytterligare fyra svenskar, som är affärsbekanta till 45-åringen, misstänktes ingå i härvan. Åklagaren har dock lagt ner förundersökningen i den delen.

– Jag menar att jag inte kan styrka att det för deras del handlade om grova brott och då är brotten preskriberade, säger Henrik Söderman.

Männen ska inte ha försökt sälja vapen till något företag eller myndighet i Sverige.

"Ovanligt brott"

– Det är mycket ovanligt att någon åtalas för det här brottet, säger Jan-Erik Lövgren, ställföreträdande generaldirektör, till TT.

Enligt Jan-Erik Lövgren har ISP påtalat för regeringen att myndigheten vill ha fler verktyg för att komma åt illegala vapenaffärer.

– Vi har föreslagit att vi ska kunna använda oss av ekonomiska sanktioner. Som det är i dag brukar åklagaren lägga ner utredningen om brottet bedöms som ringa. Man skriver nu på en lagrådsremiss och vi får se var det landar.