I våras släppte Dagens Nyheter en granskning av fyra läroböcker i historia från de fyra största förlagen och fann då en nedslående sak: att kvinnorna glömts bort någonstans på vägen. Av de namngivna personerna i böckerna är bara 13 procent kvinnor. I kapitlen om 1900-talet minskade dessutom andelen kvinnor. Och i en bok fanns fler namngivna nazister än namngivna kvinnor.

– Det är horribelt. Ingen människa kan påstå att det inte fanns otroligt viktiga kvinnliga aktörer under 1900-talet och även tidigare, sa historikern och forskaren Svante Norrhem vid Lunds universitet då.

Eva Bonde, tidigare redaktör på Allt om historia och en av initiativtagarna till facebooksidan ”Historiskan” som lyfter fram kvinnor i historen, säger att det i huvudsak beror på det vi läser och lär ut i dag mer eller mindr är baserad på de senaste 200 årens historieskrivning.

– Och det är ju i huvudsak män som har skrivit historien, ofta i uppdrag av andra män.

LÄS MER: Få kvinnor i läroböcker om historia

Nyligen passerade Historiskans facebooksida 12 000 följare, vilket kanske säger en del om behovet av en mer jämställd historieskrivning. Metro har därför tagit hjälp av Eva Bonde, Historiskan och Rättviseförmedlingens lista över personer som har gjort avtryck på vår historia, och listar nedan åtta kvinnor som de flesta kanske inte känner till.

1. Eleonora av Akvitanien (1122–1204)
Fransk och engelsk drottning och arvtagerska till Akvatinten i Frankrike. Hade stort politiskt inflytande i 1100-talets Europa och var den rikaste och mäktigaste kvinnan under sin livstid. Eleonora deltog i korståg i fjärran land och i tronstrider på hemmaplan. Var regent i England under sonen Rickards frånvaro under det tredje korståget, en europeisk invasion av Mellanöstern.

2. Anne "Londonderry" Cohen Kopchovsky (1870-1947)
En fritänkare, entreprenör och globetrotter och den första kvinnan att cykla jorden runt.

3. Elizabeth Blackwell (1821-1910)
Brittisk-amerikansk läkare och filantrop som 1849 blev den första kvinnliga läkaren i modern tid. Hon hjälpte till att bryta ner barriärer och fördomar mot kvinnor inom läkarkåren. År 1868 startade hon även Blackwell Women's Medical College, en medicinutbildning för kvinnor, tillsammans med Florence Nightingale – en annan kvinnlig pionjär och en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket.

4. Beda Hallberg (1869-1945)
Initiativtagare till "Majblomman", en barnhjälpsorganisation som bekämpar barnfattigdom i Sverige. Idén ska ha kommit till Beda Hallberg då sjukdomen tuberkulos härjade och drabbade särskilt unga människor. För att försöka få ihop pengar till förebyggande vård till barn och unga kom hon på att man kunde sälja en liten konstgjord blomma för en billig peng som alla kunde köpa, vilket hon gjorde första gången i maj 1907.

5. Mary Wollstonecraft (1759–1797)
Brittisk författare och en av de första moderna feministerna. Som tidig förespråkare av kvinnors lika rättigheter har Wollstonecraft gjort betydande insatser för framväxten av den feministiska rörelsen. Hennes mest kända verk är ”Till försvar för kvinnans rättigheter” (1792), där hon argumenterar för att kvinnor inte är underlägsna män, utan bara framstår så då de saknar formell utbildning.

LÄS MER: Berättelser om sexism och rasism fyller Instagramkonto

6. Razia Sultan (1205- 1240)
Razia Sultan, eller Raziyya al-Din, var en indisk krigardrottning och en av få kvinnliga monarker i det muslimska Indiens historia. Hon uppsteg på sultanens tron i Delhi 1236.

7. Henrietta Swan Leawitt (1868-1921)
Amerikansk astronom som 1912 uppfann ett metod för att mäta avståndet til andra galaxer, och i förlängningen storleken på universum. Upptäckten uppmärksammades dock inte under hennes livstid och efter Leavittts död använde Edwin Hubble hennes upptäckter till att utarbeta ”Hubbles lag”, i vilken han hävdade att universum expanderar.

8. Elisabeth Kübler-Ross (1926-2004)
Författare och psykiater som föddes i Schweiz och arbetade som frivillig sjuksköterska under andra världskriget. Kübler-Ross var pionjär inom forskningen kring svårt sjuka och döende människor. Upphovskvinna till Kübler-Ross-modellen, även kallad sorgens fem faser, vilken identifierar de känslomässiga stadier som en dödssjuk människa genomgår: förnekelse, ilska, köpslående, depression och acceptans.

Och till den som vill upptäcka fler än detta något eurocentriska axplock har Eva Bonde ett tips på var man kan vända sig:

– Gå till närmsta bibliotek. Det finns till exempel en jättebra bok som heter "Makalösa kvinnor".