Fakta: Inbördeskriget i Colombia

De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.

Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna. Med ELN har man dock ännu inte fått fart på fredsförhandlingar.

Regeringen och Farc kom överens om ett fredsavtal den 25 augusti 2016.

Men de colombianska väljarna röstade, med mycket liten marginal, oväntat nej till avtalet i folkomröstningen den 2 oktober,

Källor: Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin.

Fakta: Tio senaste pristagarna

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2012: Europeiska unionen, EU.

2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.

2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

2009: USA:s president Barack Obama.

2008: Finlands förre president Martti Ahtisaari.

2007: FN:s klimatpanel IPCC och USA:s tidigare vicepresident Al Gore.

2006: Bangladeshiska "barfotabanken" Grameen Bank och dess grundare Muhammad Yunus.

Källa: Nobel Peace Prize

Fakta: Fredsavtalet

Huvudpunkterna i fredsavtalet mellan Farc-gerillan och regeringen:

Vapenvila och nedrustning: Avtal om detta slöts i juni. Farc ska flytta sina omkring 7 000 soldater till nedrustningsläger inrättade av FN.

Rättvisa för offer: Brott som begåtts under konflikten ska tas upp i specialdomstolar. Amnesti beviljas för lindrigare brott, men inte för massakrer, våldtäkt och tortyr.

Droghandel: 2014 gick Farc med på att stoppa narkotikaframställning i områden under deras kontroll. Regeringen lovade att hjälpa jordbrukare att försörja sig på lagliga grödor.

Rebeller i politiken: Farc blir nu ett politiskt parti och får tio platser i kongressen

Jordreform: 2013 undertecknades ett avtal om att tillhandahålla mark, lån och bastjänster till den fattiga landsbygdsbefolkningen.

Juan Manuel Santos väcktes av sin son, som levererade beskedet, enligt ett uttalande på presidentens sajt.

"Jag är evigt tacksam av hela mitt hjärta för den här ärofyllda utmärkelsen. Jag tar inte emot den i mitt namn, utan i alla colombianers namn. Särskilt de miljoner offer som lämnat den här konflikten vi genomlidit i över 50 år", säger presidenten i meddelandet.

Han fortsätter:

"Jag tar emot det här erkännandet med stor ödmjukhet och som ett mandat att utan uppehåll fortsätta att arbeta för colombiansk fred."

"Har satsat allt"

65-årige Juan Manuel Santos prisas för sina insatser för att få slut på konflikten i Colombia. Enligt den norska Nobelkommittén ska årets fredspris även ses som en hyllning till det colombianska folket, som trots övergrepp inte gett upp hoppet om en rättvis fred, och som ett erkännande till alla parter som har bidragit till fredsprocessen.

Men när Nobelkommitténs ordförande Kaci Kullmann Five tillkännagav årets pristagare nämndes aldrig motparten Farc uttryckligen. På frågan om varför det inte blev ett delat pris svarade hon:

– Det har funnits tidigare fredsöverenskommelser i Colombia men president Santos har satsat allt.

Farcledaren Rodrigo Londoño, alias Timoleón "Timochenko" Jiménez, gratulerade president Santos på Twitter. Först skrev han dock att det enda priset Farc strävar efter är "fred med social rättvisa för Colombia utan paramilitarism, utan vedergällningar eller lögner".

"Nära fred"

Kriget i Colombia har pågått i 52 år, skördat över 220 000 liv och lett till att minst sex miljoner människor tvingats lämna sina hem. Att folket inte ställde sig bakom fredsavtalet betyder inte att de är emot fred, enligt Nobelkommittén som hoppas att alla parter ska delta konstruktivt i kommande fredssamtal.

– Vi är väldigt, väldigt nära att nå fred. Det är ett stort, stort erkännande av vårt land. Jag tar emot det med all ödmjukhet och är evigt tacksam, säger Juan Manuel Santos i en intervju som publiceras på Nobelprisets Facebook-sida.

"Absolut fantastiskt"

Camilo Granada, presidentens högste rådgivare i kommunikationsfrågor, beskriver priset som en ära för Colombia.

– Det är ett erkännande inte bara av processen och fredsavtalet utan även av den starka viljan och hängivelsen som president Santos haft för freden i många år, säger Granada till TT i telefon från Bogotá.