Fakta: PNR och dataskydd

EU-parlamentet röstar på torsdagen om slutligt godkännande av nya regler om insamlande och utbyte av information om flygpassagerare, det så kallade PNR-direktivet. Samtidigt ska även EU:s nya allmänna dataskyddsregler godkännas. I princip enades parlamentet och medlemsstaterna om båda förslagen redan i december 2015.

Direktivet om PNR (Passenger Name Record) innebär att uppgifter om exempelvis flygpassagerares namn, telefoner och kreditkortsdetaljer samlas in och lagras för eventuell användning av brotts- och terrorbekämpande myndigheter. Flera EU-länder, däribland Sverige, samlar redan in informationen sedan lång tid tillbaka.

Det så kallade PNR-direktivet har stötts och blötts i EU ända sedan dåvarande inrikeskommissionären Cecilia Malmström lade fram sitt förslag i februari 2011.

EU-parlamentet sade först nej av integritetsskäl, men är nu redo att ge ett slutgiltigt godkännande, sedan en kompromiss förhandlats fram med medlemsländerna i vintras.

Den ansvarige i EU-parlamentet, brittiske Tory-ledamoten Timothy Kirkhope, ser givna säkerhetsskäl bakom ett ja.

– Det här är något som alla EU-länder och även USA önskat som ett väldigt viktigt redskap för att bekämpa terrorism, människosmuggling och väldigt allvarliga brott, säger Kirkhope på en presskonferens i Strasbourg inför torsdagens omröstning.

Bra balans?

Kompromissuppgörelsen innebär bland annat att de passageraruppgifter som samlas in ska sparas i fem år. Formellt blir det frivilligt för länderna att avgöra om insamlandet även ska göras på flygningar inom EU – även om alla medlemsstater i princip lovat att göra det.

Svenska ledamoten Anna Hedh (S) känner sig nöjd med balansen mellan brottsbekämpning och integritet.

– Är man inte brottsling så bör det inte vara någon fara. Det här är en fråga som handlar om gränsöverskridande brottslighet och då är det viktigt att vi har så lika lagar som möjligt i Europa, säger Hedh – som samtidigt tonar ner betydelsen av PNR för att förhindra terrorism.

– Många lyfter upp det här nu som lösningen på terroristproblemet och så är det ju inte, säger Hedh.

Nej från MP och V

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är samtidigt fortsatt emot uppgörelsen. Malin Björk (V) kommer att rösta nej.

– Det finns ingenting som visar att det här skulle vara effektivt nu. De attacker vi har sett hade ju aldrig kunnat hindras av ett PNR-register. Den här typen av dyra system för massövervakning är inte rätt väg att gå, säger Björk