METRO AVSLÖJAR Säpo avslöjade en iransk spion för mer än ett år sedan, men mannen har varken gripits eller utvisats. I stället lyckades han infiltrera fler oppositionella iranska grupper i Sverige under sommaren. Han kan ha rapporterat om hundratals personer – efter det att han i Sverige avslöjades som spion.

Metro har tagit del av flera hemligstämplade handlingar om spionen. Det är såväl svenska som iranska och internationella myndigheters dokument. I hemligstämplade Säpodokument står det: ”Säkerhetspolisens källor gör gällande att NN skall arbeta för underrättelsetjänsten i Iran.”
Den utpekade mannen förnekar samtliga anklagelser i samtal med Metro.
Migrationsverket skriver att hans uppehållstillstånd måste dras in eftersom han samarbetar med den regim han låtsats fly från. Mannen ska ha tagit emot pengar för att spionera på forna landsmän i Sverige. Det är så det ser ut i dag.

Annat var det för tre år sedan. Då skickade UNHCR i Turkiet ett mejl (som Metro har) till Migrationsverket i Sverige och bad att få placera en kvotflykting, någon som behövde skydd. UNHCR skrev att mannen var jagad av både den turkiska och den iranska underrättelsetjänsten. Han hade nämligen flytt från ett fängelsestraff på 15 år i Iran, och den turkiska underrättelsetjänsten ville gripa honom för att han skulle kunna vara bra i förhandlingar med den iranska motsvarigheten.

Det stämmer att den iranska underrättelsetjänsten sökte honom, men av en helt annan anledning än den uppgivna. Enligt Säpos källor hade han på grund av sanktionerna mot Iran skickats till Dubai för att köpa och smuggla beståndsdelar av datorer, men han stal en del av pengarna och upptäcktes. För detta dömdes han av en iransk domstol. Han flydde till Turkiet och lyckades alltså lura FN:s flyktingorgan att be Sverige ta emot honom. UNHCR valde att tro honom när han sa att han var politisk redaktör för en populär tidning som är öppet kritisk mot regeringen, att han var utbildad läkare och att han varit ledare för en av grupperingarna under studentupproren i Teheran, något svenska Migrationsverket också trodde på.

Metro har kontrollerat uppgifterna, och har inte hittat något som tyder på att uppgifterna om att mannen skulle vara läkare stämmer.
På UNHCR:s kontor i Genève säger man till en början att det inte kan vara möjligt att han lyckats manipulera deras kontor i Turkiet. Det är först när man får se sina egna hemligstämplade handlingar som Astrid van Genderen Stort på UNHCR säger:
– Normalt borde man kunna avslöja sådant redan under intervjun med flyktingen. Personalen, som själva härstammar från Iran, brukar kunna syna sådant. Man ställer många detaljerade frågor för att se om personen i fråga kan svara. Sedan går informationen till högkvarteret, som beslutar hur man ska handla.
I det här fallet misslyckades de uppenbarligen, något van Genderen Stort säger händer  eftersom många asylsökande saknar identitetshandlingar.
– Det är svårt att kontrollera alla som kommer utan identitetshandlingar, och sedan är det ju så att Migrationsverket i Sverige också har ett ansvar för att kontrollera kvotflyktingens uppgifter.

Väl i Sverige blev den av UNHCR i Sverige placerade kvotflyktingens liv som huvudrollen i en långfilm om den perfekte spionen. Han har ljugit ihop en falsk identitet, burit vit rock och låtsats vara läkare, tagit anställning som reporter och programledare på en närradiostation, gått med i oppositionella grupper och demonstrerat mot den iranska regimen, hjälpt politiska flyktingar med asylansökan – samtidigt som han rapporterat till den iranska ambassaden i Stockholm.

Lars-Gunnar Lundh är överdirektör på Migrationsverket och den som skrivit under att den iranske spionens uppehållstillstånd nu ska dras in. Migrationsverket säger i beslutet att de inte tvivlar på Säpos uppgifter om att mannen går ”hemlandets ärenden”. Lundh säger också att man rutinmässigt informerar den svenska säkerhetspolisen när personer som den nu avslöjade spionen kommer till Sverige.
– Vi gör en bedömning av de framställningar som UNHCR gör. Sedan låter vi nästan rutinmässigt säkerhetspolisen kontrollera. Det är klart att vi både har möjlighet och skyldighet att kontrollera uppgifterna.

Lundh försvarar bristerna med att man hellre hjälper en för mycket än en för lite.
– Beviskravens syfte är att fånga de grupper som har behov av skydd. Och det innebär att man en och annan gång hjälper personer som inte har rätt till skydd. Staten ska inte bevisa om de har gjort det ena eller andra. Den enskilde ska själv visa, sannolikt, att de har gjort det ena eller det andra.
Lundh säger också att det är enkelt att vara efterklok, att man kanske borde ha kontrollerat spionens uppgifter bättre, men att det inte är så lätt som det låter. Man måste nämligen samtidigt vara mycket försiktig så att det inte avslöjas att en politisk flykting är i Sverige för att söka asyl.
Men varför utvisades inte mannen i samma stund som det avslöjades att han rapporterar till sitt hemland?
– Om Säpo misstänker att det begås brott i Sverige är det deras uppgift att förhindra det.

Metro kontaktar säkerhetspolisen, som vill ha frågorna skriftligt. Vi skriver 18 frågor, om säkerhetsärenden i allmänhet och det här fallet i synnerhet. Vi får ett svar: ”Samtliga dina frågor är av den art att vi inte kan besvara dem. Som du kanske själv märker behandlar de utan undantag vår operativa verksamhet, och ett enskilt ärende därtill.”

Minst tio spioner utvisas varje år

UTVISAS Ett tiotal spioner och terrorister avslöjas av Säpo varje år. De utvisas i det tysta. Det kallas ett säkerhetsärende när en person utgör fara för rikets, för Sveriges, säkerhet. Det kan vara en misstänkt spion eller en misstänkt terrorist.

Hur många som utvisats från Sverige för att de blivit klassade som ”säkerhetsärende” vet man inte på de berörda myndigheterna. Det förs ingen statistik. Men Lars-Gunnar Lund som är överdirektör på Migrationsverket säger att det rör sig om mellan tio och tjugo personer per år som man tvingas utvisa eftersom de är farliga för vårt land.
– Vi för ingen statistik över antalet avgjorda säkerhetsärenden. Vår bedömning är att det årligen är mellan 15–20 ärenden som avgörs.

Mikael Norberg som är handläggare med asylfrågor på Utrikesdepartementet säger att det är säkerhetspolisen som avgör vilka som klassas som säkerhetsärenden.
– Det är Säpo som ansvarar för rikets säkerhet och för vilka som ses som hot mot vårt statsskick, våra statsråd eller andra enskilda personer.
•• Är dessa misstänkta och/ eller identifierade som terrorister eller spioner?
– Det varierar, det är personer som av olika anledningar utgör eller kan kommat att utgöra hot mot rikets säkerhet.

Om den misstänkte spionen eller terroristen bott i Sverige för långt tid och därför inte kan utvisas enligt Utlänningslagen tillämpar man en annan lag, Lagen om särskild utlänningskontroll. Detta gäller alltså inte svenska medborgare utan personer som bott i Sverige för lång tid för att kunna utvisas med hjälp av Utlänningslagen.