Fakta: 500 avtal omförhandlas

Industrins parter har utsett fem opartiska ordföranden med uppgift att biträda avtalsparterna i kollektivavtalsförhandlingar.

Under påskhelgen inleder opartiska ordföranden (Opo) slutförhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Då ska Opo försöka leda industriavtalets alla parter på arbetsgivare- och facksidan fram till ett nytt avtal.

Under 2016 löper många avtal ut efter att ha gällt i tre år. I år omförhandlas 500 avtal.

Den 31 mars löper avtal ut för anställda inom industri, handel, byggbransch, transportanställda och lärare.

Det är IF Metall som sätter "märket" inom industrin. "Märket" är synonymt med det lönekostnadsutrymme som blir vägledande för kommande förhandlingar.

Sista datum för slutförhandlingarna närmar sig och i helgen inleds slutförhandlingarna mellan fack och arbetsgivare. Förhandlingsdelegationer för industrifacken har nu kallats in för att vara i gång under hela påskhelgen.

Stötestenarna i denna avtalsrörelse är – förutom löneökningarnas storlek för kommande avtalsperiod – krav på förstärkning av avtalspensionen samt arbetsgivarnas krav på vad facket anser vara en försämring av kollektivavtalen. I sina förhandlingar med IF Metall fick Teknikföretagen inte igenom krav på mer flexibla arbetstider och lokala undantag från de centrala avtalen.

– Arbetsgivarsidan vill ha rätt att lägga ut ordinarie arbetstid på andra tider. En anställd som arbetar måndag till fredag skulle då också få arbeta lördagen och räkna det som ordinarie arbetstid, säger Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, till TT.

IF Metalls krav på en löneökningstakt på 2,8 procent är i nivå med tidigare avtal och rimligt enligt Anders Ferbe.

– Inget tyder på att vi måste växla ner löneökningen. Den modell vi har haft i 20 år är väl fungerande. Eftervärldens dom kommer att bli hård mot den som spräcker den, säger Anders Ferbe.

"Lönenedväxling nödvändig"

Men enligt Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna, är det tvärtom nödvändigt med en lönenedväxling för att Sverige ska stå sig internationellt.

– Fackens krav är för höga i förhållande till konkurrensländerna. Andra EU- länders arbetskostnadsutveckling är lägre. Uppfylls fackens krav på löneökningstakt försämras Sveriges konkurrenskraft gentemot andra länder, säger Per Hidesten till TT.

Fackens invändning att det går bra för svensk ekonomi är inte relevant i sammanhanget, enligt Per Hidesten. Man ska inte utgå från BNP för Sverige, utan från exportindustrin och hur läget ser ut globalt, tycker han.

– När vi tittar på omvärlden ser vi en fallande tillväxt. Vi ser hur Kina bromsar in och hur USA hackar, säger Per Hidesten, som inte vill ange någon siffra för hur stor löneökningen bör vara.

Varken han eller Anders Ferbe vill sia om hur stor risken är för att konflikt mellan fackförbund och arbetsgivare bryter ut.

– Vi räknar med att ha ett avtal klart på torsdag, säger Per Hidesten.