Grekiska skuldbördan skrivs ner med 50 procent

Skulden skrivs ner
    Greklands skuldbörda skrivs ner med 50 procent, motsvarande 100 miljarder euro. Förhoppningen är att Greklands skuld ska motsvara 120 procent av BNP 2020. Bankerna får stå för notan.
Krav på bankerna
    Alla större, så kallade systemviktiga, banker måste bygga upp ett eget kapital som täcker 9 procent av utlåningen. Det betyder att Europas banker behöver 106 miljarder i kapitaltillskott efter nedskrivningen.
Krav för Sverige
    Samtliga systembanker måste acceptera 9-procentskravet, även de som inte har stora summor utlånade till Grekland. SEB och Nordea klarar redan i dag kravet. Swedbank och Handelsbanken gör det inte.
Stöd från EFSF
    De banker som inte klarar kraven kan få hjälp från euroländernas krisfond, EFSF. Fonden måste öka sin kassa från 440 miljarder euro till 1 000 miljarder euro. Nu är 250 av de 440 miljarderna intecknade.
560 miljarder till fond
    Olika lösningar diskuteras hur EFSF ska få ihop de 560 miljarder som fattas. Fonden kan exempelvis låna upp pengar eller släppa in privata investerare. Analytiker oroar sig för en ny, osäker lånekarusell.
Tufft för Italien
    Italien, som kan bli nästa stora krisland, måste genomföra reformer och balansera sin budget. Principbeslut har fattats men alla litar inte på att Berlusconis regering kan genomföra reformerna.

Grekland stod på ruinens brant men räddades i sista stund. Efter en nattlig sittning enades EU-länderna i går morse om ett gigantiskt stödpaket för att rädda Europas ekonomier.
Den här gången är det bankerna som tar smällen.
– Bankerna kommer att få hjälp men redan nu pågår det en het intern debatt om krispaketet och kraven, säger Klas Eklund, seniorekonom knuten till SEB.

Europas banker förlorar 100 miljarder euro på att Greklands skulder skrivs ner, men ingen av de svenska storbankerna har några större summor utlånade till Grekland. Där­emot måste Swedbank och Handelsbanken höja sin kapitaltäckning med 2,9 miljarder respektive 9,7 miljarder kronor. Både finansminister Anders Borg och Finansinspektionen, FI, klargjorde i går att bankerna och deras aktieägare får stå för notan.
– För svenska banker betyder det här att man har så god lönsamhet att om man håller inne vinster några kvartal så är man uppe på den nivån, säger Anders Borg till TT.

För en vecka sedan trodde analytikerna att de fyra svenska storbankerna skulle öka sin samlade vinst från 70 miljarder kronor 2010 till 85 miljarder i år.

Stockholmsbörsen reagerade positivt på krispaketet och stängde på plus 4,4 procent.