Fakta: Assisterad befruktning för ensamstående

Ensamstående kvinnor ska från den 1 april ges samma möjlighet till assisterad befruktning som gifta par, registrerade partner och sambor.

Kvinnan blir barnets enda rättsliga förälder.

Medicinska, psykologiska och sociala förhållanden ska prövas av läkare innan behandling kan ges.

– Det är inte så att vi ligger i startgroparna och tänker: Yes, nu ska vi börja andra april, säger Ann Thurin Kjellberg, överläkare i reproduktionsmedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Flera sjukhus, som Sahlgrenska, avstår från att upprätta väntelistor i avvaktan på att bland andra Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska ge besked om vad lagändringen egentligen innebär för klinikerna.

Ökade kostnader

Socialstyrelsens föreskrifter kommer i samband med lagändringen men myndighetens rekommendationer för hur vården ska utföras i praktiken väntas först i december.

Många landsting är osäkra på vilken behandling de ska erbjuda.

– Den största svårigheten är finansieringen. Det kommer att bli ett stort tryck på de här enheterna, säger Åsa Sandgren Åkerman, gruppchef för vård och omsorg på SKL.

De ökade kostnaderna kan bli 60-80 miljoner kronor, men inga extrapengar skjuts till.

Risk för kö

Köerna riskerar växa, men hur med hur många är oklart. Beräkningar utifrån hur många som åkt till utlandet för behandlingen pekar på drygt 2 100 om året.

– Vi tror att det är fler. Man kan ju beställa spermier på postorder och hur många som gör det har vi ingen aning om, säger Åsa Sandgren Åkerman.

När allt är utrett återstår ytterligare väntan.

– Många patienter ringer glatt och säger "Kan jag komma upp på torsdag?". De har ingen aning om processen och alla utredningar som ska göras. Det är kuratorer och blodprover och det ena och det andra, säger Ann Thurin Kjellberg.

Något som skulle kunna minska köerna är om andra än bara universitetssjukhusen – exempelvis privatkliniker – tilläts utföra provrörsbefruktningar med donerade könsceller, något som Socialstyrelsen föreslagit.

Frågan bereds nu på socialdepartementet, men när ett beslut kommer går inte att säga, uppger sjukvårdsminister Gabriel Wikströms pressekreterare Helena Paues.