Fakta: Massutrensning

I kölvattnet av kuppförsöket den 15 juli har den turkiska regimen slagit hårt mot påstådda kuppmakare.

Den 19 augusti utfärdade åklagare en arresteringsorder för 84 universitetsakademiker som anklagas för förbindelser med predikanten Fethullah Gülen, som i sin tur anklagas för att ligga bakom kuppförsöket. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har länge hävdat att Gülen driver en "parallell stat" i Turkiet.

Gülen själv, som befinner sig i självvald exil i USA sedan 1999, har tillbakavisat alla anklagelser.

Över 40 000 statligt anställda har gripits, och över 20 000 satt förra veckan fortfarande anhållna, enligt premiärminister Binali Yildirim. Över 5 000 tjänstemän har avskedats och nästan 80 000 har stängts av från sina arbeten.

Tiotusentals fångar har också släppts för att göra plats för alla de journalister, lärare, advokater och domare som gripits i samband med kuppförsöket.

På bara några veckor har Turkiet förändrats fundamentalt: Sedan den 15 juli har tiotusentals människor gripits, stängts av eller sparkats från sina jobb. Fängelserna har rensats på kriminella för att göra plats åt de som anklagas för att ha kopplingar till Gülenrörelsen, som regimen påstår låg bakom kuppförsöket.

Ankara har krävt att Fethullah Gülen, som nekar till anklagelserna, ska utlämnas från USA – vilket säkerligen kommer att tas upp under vicepresident Joe Bidens besök under onsdagen.

Relationen mellan länderna är ansträngd sedan kuppförsöket och det hårdföra efterspelet. Men det styrande partiet AKP är starkare än någonsin tidigare, hävdar premiärminister Binali Yildirim. Utrensningarna har också brett stöd bland anhängare till president Recep Tayyip Erdogan.

"Mardröm"

Andra räds den riktning som landet allt snabbare går i.

– Kuppförsöket var oacceptabelt, men Turkiet har blivit mardrömslikt. Det går ju inte att peka ut miljontals fredliga människor som terrorister bara för att de råkar gilla Gülen, säger Sevgi Akarcesme.

Själv lämnade hon Turkiet sedan tidningen hon jobbade på, Today's Zaman med nära band till Gülenrörelsen, togs över av staten i mars.

Regimens utrensningar är de mest omfattande som skett sedan Atatürk grundade den turkiska republiken 1923. De flesta av landets viktigaste institutioner – domare, åklagare, polis, medier, offentlig förvaltning, skolor, universitet, fackföreningar, sjukhus – har drabbats.

Auktoritär stat

Människorättsorganisationen Human Rights Watch beskriver det som ett hårt slag mot demokratin som många turkar gick ut på gatorna för att försvara efter kuppförsöket.

– De monumentala utrensningar som pågår slår väldigt brett. De drabbar alla regeringskritiker, även dem som inte kan ha minsta beröringspunkt med kuppmakarna, säger Bitte Hammargren, Turkiet- och Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.

– Turkiet är på väg att bli en auktoritär stat i centralasiatisk stil där makten utgår från presidenten utan möjlighet till kontroll av hans makt.

Utbredd rädsla

Hammargren ser också hur en tystnadens kultur breder ut sig i det Turkiet som tidigare haft ett starkt civilsamhälle och en livaktig opposition.

– Medierna vågar inte göra det som man verkligen skulle behöva göra: titta på hur det egentligen var med kuppförsöket, vem som låg bakom och hur det gick till. Den typen av nödvändigt grävande journalistiskt arbete är nu fullkomligt omöjligt.

De flesta av Sevgi Akarcesmes vänner och kollegor sitter fängslade.

– Majoriteten av befolkningen har knappt någon objektiv och pålitlig informationskälla kvar. Alla medier är påverkade av propaganda, till och med CNN Türk har kapitulerat. Jag förstår att de är rädda, om jag vore kvar skulle inte jag heller våga säga vad jag tycker.