Mamma staten kliver in på scenen och erbjuder sig att garantera upp till 1 500 miljarder av bankernas lån. Det ska ge lägre räntor till hushåll och företag. Summan motsvarar en ny Volvo till varje vuxen svensk.

Syftet med garantin är att bankerna åter ska kunna ta upp lån på ett mer normalt vis igen. Det ska ge lägre räntor för hushållens och företagens lån eftersom bankernas kostnader för att låna bör minska när staten står garant.

Finansinspektionen ska bevaka att bankernas minskade upplåningskostnader verkligen kommer hushållen till del och inte stannar i bankernas vinstkolumn.
– Bolånekostnaderna i Sverige är alldeles för höga, de måste vi få ner, sade finansminister Anders Borg när han presenterade förslagen om de statliga garantierna och en ny stabilitetsfond som ska rycka in om banker måste ha tillskott av kapital eller måste rekonstrueras.

Samtidigt stoppas bonusar, orimliga lönehöjningar, högre styrelsarvoden och avgångsvederlag på mer än två år i de banker och institut som tecknar avtal om statlig garanti.
– Syftet är att skapa stabilitet, sade finansminister Anders Borg om stabilitetsplanen.
– Men vi får inte vara naiva, det är ett allvarligt internationellt läge. Bekymren har fortsatt längre än vi förväntat oss och fördjupats, sade Borg.

Förslagen, som är Sveriges väg att uppfylla det EU-länderna enats om, ska drivas igenom i expressfart. Lagrådet får några dagar på sig att gå igenom förslagen, på fredag kommer propositionen till riksdagen, måndag 27 ska riksdagen ta beslut och den 28 oktober ska det träda i kraft.

Reaktionerna från de svenska bankerna var försiktigt positiva, men frågorna om detaljer och innebörd av regeringens förslag många. Framförallt vad gäller hur stora avgifter en bank ska betala, avgifter som ska baseras på risk utifrån det kreditbetyg en bank har.

Regeringen räknar med att i princip alla banker och bolåneinstitut, omkring hundra stycken enligt finansmarknadsminister Mats Odell (kd), kommer att skriva avtal om statliga garantier inledningsvis.

Det är visserligen frivilligt att göra det. Men eftersom alla tjänar på att lånemarknaden återhämtar sig så är det också rimligt att alla är med, som departementet ser det. Enligt uppgift har regeringen, i de samtal den haft med företrädare för bankerna, fått stort stöd för den uppfattningen.

Dessutom räknar regeringen med att det blir olönsamt för en bank att stå utanför garantierna.
– Vem vill göra affärer med en sådan bank? säger en källa på departementet.

Enligt uppgift till TT anser sig Handelsbanken inte behöva ha några statliga garantier för sin upplåning och kommer sannolikt inte att ansöka om dem.

Hos SEB jämförs garantiprogrammet med trafikförsäkringen.
– Regeringen har antagit att alla är med. Inte att bankerna går in och ut när de behöver. Det är som en trafikförsäkring. Du kan ju inte teckna den när du är på väg mot diket, säger SEB:s informationsdirektör Odd Eiken.