Fakta: Åsikter om biståndet

Inställning till svenska biståndsanslaget:

00#000000020112012201320142015Bör öka14,814,714,217,215,5Ungefär lagom42,942,744,748,649,0Bör minska20,016,117,413,414,9Bör tas bort helt2,95,14,32,63,0Vet ej19,521,419,418,217,5

Undersökningen gjordes via post i oktober då en enkät sändes till ett representativt urval på 2 000 personer. Statistiska centralbyrån har bearbetat materialet för att motverka att svarsbortfallet skulle ge systematiska fel i resultaten.

Källa: Sida

Två tredjedelar av svenskarna tycker att biståndet ligger på en lagom nivå eller att det ska ökas, enligt enkät som Sida beställt av Sifo och Statistiska centralbyrån. I samma undersökning förra året skedde en kraftig ökning av stödet för biståndet, 7 procentenheter, och den förändringen består.

Ännu fler, åtta av tio svenskar, tycker att det är "viktigt att Sverige bidrar till utveckling i fattiga länder". Dock finns det en klar skillnad mellan kvinnor och män; 8 procent av kvinnorna tar avstånd från påståendet, medan detsamma gäller för 15 procent av männen.

Mönstret känns igen

74 procent instämmer i påståendet "Svenskt bistånd bidrar till en bättre värld", men också här är män mer negativa än kvinnor. 17 procent av männen opponerar sig mot påståendet. Bland kvinnorna är motsvarande andel 9 procent.

– Man ser också lite olika på vad pengarna ska användas till. Tidigare undersökningar visar att kvinnor i större utsträckning anser att man ska arbeta med jämställdhet och demokrati. Män trycker mer på ekonomisk utveckling, hälsa och utbildning, säger Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

Hon påpekar att mönstret känns igen från till exempel de ideella hjälporganisationerna, där den övervägande delen av medlemmarna är kvinnor.

– Vår undersökning är en av flera som visar att engagemanget är högre bland kvinnor. Det är så det ser ut, säger Petri Gornitzka utan att försöka ge sig på någon förklaring.

Stor okunskap

Samtidigt konstateras att många svenskar – cirka en tredjedel – inte känner till att förhållandena har förbättrats avsevärt i utvecklingsländerna de senaste decennierna. Lika många är okunniga om att barnadödligheten minskat kraftigt i de fattiga länderna.

– Jag tror att vi och andra organisationer måste bli ännu bättre på att nå ut med vad som händer i världen och vad biståndet åstadkommer. Det handlar också om att medierna i större utsträckning borde skildra långsiktiga förbättringar, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Men det går åt rätt håll. I år instämmer 48 procent i påståendet att levnadsvillkoren förbättrats i fattiga länder – en ökning med drygt 8 procentenheter jämfört med 2014.