Fakta: Margot Wallström

Sveriges utrikesminister sedan valet 2014. Representerar Socialdemokraterna.

Utsågs efter valet 1994 till kulturminister och 1996 till socialminister. Avgick efter valet 1998 och tog plats i Europeiska kommissionen, 94-04 ansvarade hon för miljöfrågor, 04-09 hade hon som första vice ordförande ansvar för kontakterna med ministerrådet, EU-parlamentet och medlemsstaternas nationella parlament.

Utsågs 2010 till FN:s särskilda sändebud för arbetet mot sexuellt våld i krigs- och konfliktområden. Lämnade den posten 2012.

Förutom politiken har hon arbetat på bank. Har också varit styrelseordförande för Lunds universitet.

Källa: Nationalencyklopedin

Fakta: FN:s säkerhetsråd

På tisdag röstar FN:s generalförsamling om vilka fem länder som ska få icke-permanent medlemskap i säkerhetsrådet perioden 2017–2018. Sverige är en av kandidaterna.

FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner.

Säkerhetsrådet har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan. De beslut rådet tar är bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut.

Sverige kandiderar inom gruppen VOAS, Västeuropeiska och andra stater. Konkurrenterna är Italien, som suttit sex gånger tidigare, och Nederländerna som suttit fem omgångar.

Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare, 1957/58, 1975/76 och 1997/98.

– Vi är väldigt taggade, både förväntansfulla och lite nervösa. Det här blir liksom kulmen på ett arbete som startade redan när vi tillträdde och som varit väldigt intensivt.

Orden kommer från Margot Wallström, som när TT träffar henne snart kommer att sätta sig på planet mot New York och FN:s högkvarter. Där ska hon att hjälpa den svenska representationen på plats att försöka dra in de sista rösterna. 193 länder sitter i generalförsamlingen – 129 måste ge sitt stöd till Sverige under tisdagens omröstning för att en säkerhetsrådsplats ska bli verklighet.

Under kampanjen har man försökt träffa samtliga FN-medlemmar för att tala för Sveriges sak och berätta vilka frågor man vill driva – kvinnor, fred och säkerhet, att bredda säkerhetsbegreppet till att innefatta klimathotet, samt fredsbyggande och fredsbevarande insatser.

Politiken opåverkad

Kandidaturen har dock inte påverkat Sveriges utrikespolitik, hävdar Wallström.

TT: Vissa har kopplat ihop det faktum att regeringen inte erkänner Västsahara med att Sverige försöker få en plats i säkerhetsrådet.

– Det är bara nonsens, så är det inte alls. Det skedde efter moget övervägande. Det har vi förklarat både i riksdagen och offentligt, hur vi ser på den saken.

TT: Hur förhåller man sig till exempelvis diktaturer, även där finns ju potentiella röster?

– Vi ger inte bort någonting, utan vi talar om vad vi vill driva och vad vi står för, det är så kontakterna sker. Det måste vara baserat på substans, sakfrågor. Vi har ingen stor budget eller för avsikt att dela ut någonting.

"Okunnig"

Kritiken mot bjudresor för biståndspengar till andra länders FN-ambassadörer kallar Margot Wallström "missriktad och okunnig". Den här typen av arrangemang tillhör Dag Hammarskjöldfondens normala verksamhet, förklarar hon.

– Det har också varit en chans för oss att berätta om vår kandidatur och vårt FN-arbete. Det är självklart, det är det vi måste göra. Hur ska vi annars vinna den här kampanjen?

Gång på gång återkommer hon till att kampanjen inte varit förgäves, även om Sverige inte får någon säkerhetsrådsplats.

– Även om vi misslyckas har det här varit en fantastiskt viktig investering i fördjupade och breddade internationella kontakter.

Både EU och FN

Till skillnad från kritiska röster som hävdar motsatsen tror Wallström att Sverige verkligen har en möjlighet att göra skillnad i säkerhetsrådet.

Men i närområdet har det varit turbulent med Ukrainakris, flyktingkris och brexit. Sverige borde därför lägga energin på EU och inte FN, anser andra kritiker. Även detta tillbakavisar utrikesministern.

– Vi måste göra både och, för det hänger ju ihop. Hade säkerhetsrådet varit mer effektivt i att ta itu med Syrienkrisen hade vi inte haft så många flyktingar från Syrien, då hade vi kunnat hantera det på ett helt annat sätt.