Fakta: Kriget i Irak

Den 20 mars 2003 inleddes en USA-ledd invasion av Irak i syfte att störta president Saddam Hussein och oskadliggöra de massförstörelsevapen som regimen sades ha utvecklat. Invasionen stöddes av bland andra Storbritannien.

Saddam störtades den 9 april och greps i en jordkällare utanför hemstaden Tikrit den 13 december. Han dömdes till döden av irakisk domstol och hängdes den 30 december 2006. Några massförstörelsevapen hittades aldrig.

Enligt det oberoende projektet Iraq Body Count dog över 160 000 irakier under 2003–2011, varav cirka 80 procent beräknas ha varit civila. Andra hävdar att över 1 miljon civila irakier dödades under perioden. Även om Irakkriget officiellt avslutades med USA:s slutgiltiga tillbakadragande i december 2011 har våldsamheterna i landet fortsatt.

Källa: TT, ne.se

Rapporten konstaterar att Storbritannien beslutade att stödja invasionen i Irak innan alla fredliga vägar hade prövats. Grunden för beslutet var "långt ifrån tillfredställande" och den militära insatsen slutade "väldigt långt ifrån framgångsrikt".

– Jag ber det brittiska folket att acceptera att jag tog beslutet för att jag trodde att det var rätt sak att göra, kommenterar den tidigare premiärministern.

Den omfattande utredningen har letts av John Chilcot och inleddes 2009. Den innehåller vittnesmål från över 120 personer med inblick i Irakkriget, som svensken Hans Blix, tidigare chef för FN:s vapeninspektion i Irak, före detta brittiska försvars- och utrikesministrar och chefer på Storbritanniens underrättelsetjänst MI6, skriver The Guardian. Rapporten var tänkt att ta ett år att skriva men har alltså blivit kraftigt försenad.

Kontroversiell invasion

Den USA-ledda invasionen var kontroversiell och inte sanktionerad av FN:s säkerhetsråd. Tiotusentals människor dödades som en följd av konflikten, däribland 179 brittiska soldater.

– Trots explicita varningar underskattades konsekvenserna av invasionen. Planeringen och förberedelserna för Irak efter Saddam (Hussein) var otillräckliga, säger Chilcot på presskonferensen.

Han konstaterar att Tony Blair varnades för att militära insatser skulle öka hotet från al-Qaida mot Storbritannien och kunde leda till att irakiska vapen och kunskaper hamnade i händerna på terrorister.

Blair lovar att han kommer att ta fullt ansvar för sina misstag, utan undantag eller ursäkter. Samtidigt håller han fast vid att det var rätt att störta Iraks dåvarande diktator Saddam Hussein och säger att det viktigaste nu är att dra lärdomar inför framtiden.

– Vi har en folkvald och legitim regering i Irak idag. Världen är en bättre plats utan Saddam, säger han.

Kan ställas inför riksrätt

Chilcot slår också fast att Blair presenterade underrättelseinformationen om Iraks påstådda massförstörelsevapen "med en säkerhet som inte var berättigad" och anser att den tidigare premiärministern övervärderade sin egen förmåga att kunna påverka USA:s beslut angående Irakkriget.

Parlamentsledamöter från Labour och Scottish National Party väntas använda rapporten för att ställa Blair inför riksrätt i parlamentet. Lagen om riksrätt användes senast 1806 och en fällande dom skulle i teorin kunna leda till fängelse.