Fakta: Svenska från dag ett, Vardagssvenska och SFI

Regeringen beslutade 2015 att studieförbunden skulle få pengar för att ordna kurser åt asylsökande i svenskt samhällsliv och svenska språket. Verksamheten startade i augusti 2015.…

Studieförbunden har för 2016 fått 212 miljoner kronor. Fram till den sista oktober i år hade 84 150 asylsökande påbörjat kursen Svenska från dag ett.

Svenska från dag ett har ingen kursplan utan utgår från cirkelledarens och elevernas önskemål.

I en annan satsning, Vardagsvenska, har 19 344 personer deltagit från 15 augusti till 31 oktober. Vardagssvenska har studieplan och oftast anställda lärare.

Kurserna har ägt rum i 266 kommuner under året. De kommuner som inte haft verksamhet är Arvidsjaur, Ale, Bjurholm, Bromölla, Burlöv, Eda, Ekerö, Hallstahammar, Håbo, Knivsta, Kävlinge, Lilla Edet, Lomma, Nacka, Ockelbo, Osby, Salem, Solna, Staffanstorp, Tyresö, Upplands-Bros, Vellinge och Värmdö.

Källa: Folkbildningsrådet, regeringskansliet, Studieförbunden.

Svenska för invandrare (SFI)

En person måste ha uppehållstillstånd för att få läsa på SFI.

SFI är en del av den kommunala skolan och kräver behöriga lärare. Deltagarna läser efter kursplan och lärarna är avlönade.

2015 hade SFI 138 386 elever och kostade 2 600 miljoner kronor .

Önskan att lära sig svenska och mer om det svenska samhället är stor hos de flyktingar som sökt asyl i Sverige. Fram till den sista oktober i år har 84 150 människor i sammanlagt 266 kommuner läst svenska inom ett studieförbund, kallat svenska från dag ett.

Det innebär att 6 av 10 asylsökande har deltagit – betydligt fler än vad både förbunden och regeringen förutsåg när den beslöt ge statsbidrag till utbildningarna 2015.

– Det märks att de trivs här, de pratar öppet om saker och skrattar. Jag tror att det är viktigt för dem att träffa andra och inte bara sitta hemma och vänta, säger Farah Chebbo, som arbetat som cirkelledare i fyra år i Göteborgsförorten Hjällbo.

I eget boende

Kritik har tidigare höjts mot kurserna för att inte hålla tillräckligt hög standard, något hon inte håller med om.

– Det blir en snabbare väg för dem som går här. Det är många som varit här och sedan på SFI går in på C-nivå, alltså direkt in på det tredje året, säger hon.

Om de hoppar av är det för att de måste flytta, eller kommer in på en skola eller får uppehållstillstånd, säger hon.

Tidigare har det varit svårt för alla sökande att få plats men nu med färre asylsökande minskar det problemet, även om det fortfarande finns köer. Organisatörer vittnar även om att det kan vara svårt att hitta lämpliga lokaler i närheten av flyktingförläggningar eller hålla kurser vid tider som fungerar för både lärare och deltagare. Ett vanligt problem är att asylsökande inte har råd att ta sig mellan boendet och kurslokalen.

Statsbidragen har vid ett par tillfällen höjts men räcker ändå inte till, enligt studieförbunden. Problemet är framförallt att anslagen ges i efterhand och storleken beror på hur många som deltar, och i mindre grad efter antalet timmar. Det gör framtiden osäker och missgynnar längre kurser.

Mer stabil finansiering

Ett annat problem, som bland annat Vuxenskolan i Örebro har märkt av, är att asylsökande får svårare att delta i kurserna och dessutom saknar ro att studera eftersom de ofta omplaceras från en förläggning till en annan.

– Startar du en kurs i dag kan fem deltagare försvinna i nästa vecka. Det har varit en rejäl soppa. Jag har ingen aning om hur många unika personer vi ska ha i studiecirkel nästa år eftersom vi inte vet hur många förläggningar som kommer finnas kvar eller hur många som kommer bo där, säger Björn Brunnberg, avdelningschef.

Däremot är finansieringen ett mindre problem just för Vuxenskolan, som funnit en mer stabil finansiering genom en EU-fond och samarbete med andra resursstarka organisationer.