Yrken där det råder brist på arbetskraft

Siffran visar antalet människor som invandrat och fått uppehållstillstånd i Sverige under 2015 och som har rätt kompetens för just det yrket. 

  • IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m fl -  3252
  • Civilingenjör -  709
  • Kockar -  664
  • Lärare grundskola och förskola - 158
  • Mekaniker - 177
  • Skötare, vårdare och personliga assistenter - 191
  • Hantverkare - 144
  • Lärare för universitet och högre utbildning - 53
  • Bagare och styckare - 46

Källa: Arbetsförmedlingen och Migrationsverket

Enligt Arbetsförmedlingen råder det i dag stor brist på arbetskraft inom många olika yrkesgrupper i Sverige. Det finns inte tillräckligt många i landet med rätt kompetens för att möta efterfrågan och konkurrensen mellan dessa yrken är låg. Enligt myndigheten är det just nu speciellt stor brist på bland annat IT-specialister, civilingenjörer, lärare och vårdpersonal. 

►LÄS MER: Hon tar snabbspåret till lärarjobbet

Samtidigt invandrar många till Sverige som har den rätta kompetensen och enligt Migrationsverket fick bland annat över 3 000 IT-arkitekter och systemutvecklare uppehållstillstånd i Sverige under 2015. En viktig uppgift för Arbetsförmedlingen är att integrera nyanlända på arbetsmarknaden och att det tidigt läggs upp en plan. 

– Fokus i etableringsplanen är vilka insatser som behövs göras för att personen ska komma in i arbete, det kan exempelvis vara att lära sig språket eller göra en praktik. Många som kommer hit har högre utbildning som lärare, elektriker och ingenjörer, säger Fredrik Möller, kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingen. 

►LÄS MER: Experten: Så kommer du som nyanländ in på arbetsmarknaden

Enligt Migrationsverkets statistik invandrade under 2015 tusentals människor med en yrkeskompetens som skulle kunna fylla många hål på arbetsmarknaden, bland annat lärare, mekaniker och kockar. Genom det nya snabbspåret som introducerades av regeringen i höstas ska det nu gå snabbare att kunna ta till vara på arbetskraften som faktiskt redan finns i Sverige. 

– Snabbspåren grundar sig helt på bristyrken, allså vilka yrken arbetsmarknaden har behov av. De som kommer hit med den kompetens som arbetsmarknaden behöver ska lätt komma in i arbetslivet. Tidigare kan det ha tagit 4-5 år från det att man kommit hit till att man kom in i det yrket man är utbildad i. Snabbspåren kortar den tiden rejält, säger Fredrik Möller.