Svininfluensan är snart över oss. Liksom paniken. Panik är aldrig trevligt, då handlar människor inte rationellt. Då tänker vi inte efter. Vi knuffar oss bara fram i sjukvårdskön för att rädda vårt eget skinn och vår egen familj först.

Och det finns många som vill sko sig på de oroliga. Vaccintillverkarna, kvällstidningarna och cyniska lycksökare som lurar pengar av gamla människor, för att bara nämna några. I pandemitider är ingenting heligt längre.

Det är begripligt att man rycks med i oron. Men det skulle vara bra om åtminstone krishanterare och journalister försökte hålla huvudet kallt. Jag hoppas att vi slipper nyhetskorrespondenter i munskydd den här gången.

Själv är jag inte särskilt rädd för influensan. Det finns mycket annat som är farligare. Som att åka bil eller dricka alkohol. Vi som är över 40 ska dessutom tydligen klara oss bäst. Mer orolig är jag då för allt kaos som kommer att utbryta, inte minst på sjukhus och apotek. För ingen verkar riktigt ha tänkt.

I England har de infört en hotline, där de sjuka kan ringa in och berätta om sina symptom. Om det verkar vara svininfluensan får man recept utskrivet per telefon, sedan rings någon frivillig in från en telefonkedja. Denne hämtar ut medicinen och levererar det till dörren. Utanför dörren. Allt för att förhindra smittspridning i mesta möjliga mån.

Så långt har ingen tänkt i Sverige. Här gäller det bara att gnida in sig i alcogel och härda ut.
Därför var jag på apoteket och bunkrade upp häromdagen. En fempack av alvedon i alla dess former. För ni kan väl tänka er hur mycket smärtstillande och febernedsättande som kommer att gå åt när någonstans mellan 500 000 och 4 miljoner svenskar blir influensasjuka samtidigt?
Apotekstanten tittade lite undrande på mig när jag kom med min medicinlunta.
”Svininfluensan”, sa jag. ”Det kommer att ta slut.”

”Det har jag inte tänkt på”, sa hon. ”Men det är klart att du har rätt. Sådär ska jag också göra.”
Så alla ni som har mediciner som ni kommer att behöva under hösten – köp dem nu, innan det blir totalt kaos.

Och försök att låta bli att läsa kvällstidningar. Det tänker i alla fall jag göra.