Fakta: Fredsavtalet

Huvudpunkterna i fredsavtalet mellan Farc-gerillan och regeringen:

Vapenvila och nedrustning: Avtal om detta slöts i juni. Farc ska flytta sina omkring 7 000 soldater till nedrustningsläger inrättade av FN.

Rättvisa för offer: Brott som begåtts under konflikten ska tas upp i specialdomstolar. Amnesti beviljas för lindrigare brott, men inte för massakrer, våldtäkt och tortyr.

Droghandel: 2014 gick Farc med på att stoppa narkotikaframställning i områden under deras kontroll. Regeringen lovade att hjälpa jordbrukare att försörja sig på lagliga grödor.

Rebeller i politiken: Farc blir nu ett politiskt parti och får tio platser i kongressen

Jordreform: 2013 undertecknades ett avtal om att tillhandahålla mark, lån och bastjänster till den fattiga landsbygdsbefolkningen.

Opinionsundersökningarna inför omröstningen pekade på en bekväm ledning för ja-sidan. Efter den pampiga ceremonin förra veckan där fredsavtalet – efter fyra år av förhandlingar – slutligen kunde skrivas under inför en rad utländska dignitärer trodde många att resultatet var spikat.

I stället blev söndagens folkomröstning en nagelbitare. Anhängare till fredsavtalet brast ut i gråt när det stod klart att nej-sidan vunnit.

– Jag är verkligen överraskad. Det här är sorgligt för landet, säger colombianen Rodrigo José Galindo, till TT.

Knapp marginal

Valdeltagandet var lågt, 37 procent, och nej-sidan vann med knapp marginal: 50,21 procent, mot 49,78 procent.

En "chock", säger Jorge A Restrepo vid det colombianska forskningsinstitutet Cerac och beskriver att eufori rått bland anhängarna sedan undertecknandet av avtalet.

– Men nu måste man säga att halva befolkningen är lättad över att det här avtalet – som var ganska skonsamt mot Farc – inte blir av, säger han.

Kampanjandet mot avtalet har letts av den förre, konservative, presidenten Álvaro Uribe. Han förde ett hårdfört krig mot gerillan under sin tid vid makten. Ett huvudbudskap har varit att Farc-soldater kommer för lindrigt undan, genom den breda amnestin som utlovats för lindriga brott.

Nya samtal

Nejsidan har vänt sig emot att marxistiska Farc efter att ha avväpnats skulle välkomnas in i det politiska systemet.

Colombias president Juan Manuel Santos erkände sig besegrad i ett tv-sänt tal.

– Men jag kommer inte att ge upp och jag kommer att fortsätta att sträva efter fred till min mandatperiods sista dag, sade Santos enligt AFP.

Även Farcgerillans ledare Timoleón Jiménez säger sig vara villig till fortsatt dialog.

Det signaleras om nya samtal i Havanna, dit även representanter för nejsidan ska bjudas in. Det är osannolikt att de kan få igenom några större förändringar av avtalet, tror sociologen och mångåriga Colombiakännaren Anders Rudqvist.

Wallström hoppas

Men ett inte omöjligt scenario är att Santos, efter någon form av eftergift åt nejsidan, ändå aktiverar avtalet.

– Han har i alla fall den auktoriteten politiskt och juridiskt att kunna göra det, säger Rudqvist.

Han tror inte att det finns någon omedelbar risk att kriget blossar upp igen.

– Farc har kontroll över sitt folk, och de har inget intresse av att ta upp vapnen igen. Det som händer är att den här processen nu fryses.

Utrikesminister Margot Wallström (S), som var på plats när fredsavtalet skrevs under, hoppas att processen tas upp igen.

"I mina samtal, bland annat med kvinnor som drabbats av konflikten, var det tydligt att den enda vägen framåt är fred och försoning", skriver Wallström i en kommentar.