Fakta: Så utses FN:s generalsekreterare

Enligt tradition utnämns generalsekreteraren för ett femårsmandat och kan bli omvald en gång, men detta omnämns inte i stadgarna. Ett förslag som har cirkulerat är att fastslå en period om sju år för att slippa omvalsproceduren.

Det formella beslutet fattas av FN:s generalförsamling men valet sker alltid på grundval av säkerhetsrådets rekommendation. En kandidat måste ha stöd av minst 9 av rådets 15 medlemmar.

Säkerhetsrådet genomför ett antal omröstningar, så kallade straw polls, för att enas. Valet kan i princip utsättas för veto om någon av de permanenta medlemmarna – Kina, Ryssland, USA, Frankrike och Storbritannien – skulle motsätta sig en viss kandidat.

Generalsekreteraren ska enligt FN-stadgan vara världsorganisationens högsta verkställande tjänsteman och den som uppmärksammar säkerhetsrådet på viktiga frågor. Han eller hon ska stå som symbol för FN:s ideal och vara talesperson för världens folk, särskilt de fattiga och utsatta.

Av tradition roterar posten bland världsdelarna. Sverige har haft en generalsekreterare, Dag Hammarskjöld 1953-61. Jan Eliasson är FN:s nuvarande vice generalsekreterare.

Källa: FN med flera

– Alla avstämningar vid säkerhetsrådet tyder på att min kandidatur inte har någon framtid, säger Figueres vid en pressträff där hon framträdde tillsammans med utrikesminister Manuel González.

Han tillade:

– Du måste läsa tecknen.

Figueres hoppas ändå att FN kommer att välja en kvinna till att efterträda sydkoreanen Ban Ki-Moon, vars uppdrag avslutas vid årsskiftet.

González säger att Costa Rica har tryckt på för att en kvinna ska leda världssamfundet även innan Figueres kanditatur, och att landet kommer att fortsätta arbeta för att nå det målet.

FN har aldrig haft en kvinna som högsta chef.

Figueres lanserade sin kandidatur i juli. Hon var FN:s klimatchef under klimatförhandlingarna i Paris 2015.

Även den avgående generalsekreteraren Ban Ki-Moon sade nyligen att han anser att en kvinna bör ta över rodret.