Särskrivningar

En felaktig särskrivning innebär att man skriver ett sammansatt ord som två eller flera ord. Det är det vanligaste felet hos både finska och svenska elever.

Redan på 1800-talet när skriftspråket standardiserades började man att se särskrivningar som ett problem.

Källa: Per Ledin, Mediespråk  

Herr toalett - har du träffat honom? Och visste du att ärtor suger snaps? Särskrivningar är ett av språkfelen som det svenska folket fnissar mest åt. På Twitter och sociala medier verkar engagemanget dessutom bara bli större. Facebooksidan "Sverige mot särskrivning " har nästan 125 000 följare som hjälper till att skicka in exempel på särskrivna ord.

– Det ramlar in 500 nya personer i veckan. Intresset har definitivt ökat, säger David Stark, som tillsammans med Stellan Löfving driver sidan och sajten Skyltat.se.

Duon ligger bakom succéboken "Skum kanin med ananassmak", som är ett regelrätt frosseri i roliga särskrivningar. Nu är de redo att kasta in mer bränsle i debatten, med uppföljaren "Ärtor suger snaps". Den lyfter fram Sveriges 99 roligaste skyltar.

– Ungefär 25 procent av dem består av särskrivningar. Herr toalett är ett av de vanligaste exemplen vi får in. Men vi har alla herrar, herr morgonrock och herr känga också. Allt med kassa är också vanligt, som kassa medarbetare, säger David Stark.

Särskrivningar har funnits i alla tider. Det är alltså varken engelskans fel eller "dagens ungdom" som kan beskyllas. Redan i slutet av 1800-talet varnade språkvårdare för fenomenet och Bellman var en av de skyldiga. Men fler skriver offentligt numera.

Frågan är varför så många stör sig på just det här felet?

– Nästan alla säger att "ett: det är fel" och "två: det är fult". Och så ändrar det innebörden också, säger David Stark men understryker samtidigt:

– Jag och Stellan är egentligen inte militanta särskrivningsmotståndare. Vi blir inte lika upprörda. Men eftersom vi är kommunikatörer till yrket tycker vi det är lite olyckligt att statliga institutioner, lärare och media använder särskrivningar, vilket faktiskt händer.

Alla skrattar inte åt särskrivningarna. Studenten Zandra Flygh har i en kandidatexamen visat att folk som särskriver lätt blir stämplade som dumma. Även Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, tycker att man drar för stora växlar på just det här felet.

– Det har blivit en symbolfråga. Om man särskriver någon gång kommer folk inte att bry sig, men om svensklärare gör det kan folk tycka att man är inkompetent, säger han.

Symbolfrågorna skiftar med tiden, för trettio år sedan gällde det att kunna skilja ut det rätta i användningen av jag eller mig: "hon är roligare än mig" eller "hon är roligare än jag".

– För den som är intresserad av språk är särskrivningar lätta att identifiera, mycket annat är krångligare. Men det finns dubbeltydigheter överallt i språket, säger Per Ledin och exemplifierar med meningen: "Jag sköt en hare i går med ett gevär på hundra meter".

– Men det måste man vara grammatiker för att kunna förklara.

David Stark och Stellan Löfving använder sig mest av offentliga skyltar, som kanske borde ha korrekturlästs bättre. Privatpersoners inlägg på Blocket är inte lika vanliga — eftersom de inte vill sparka nedåt.

– Vi ser det framför allt som vår uppgift att roa. Att det engagerar många är också roligt.

Och visst kan man skratta, menar Per Ledin, särskrivningar har ofta mer humor i sig än felstavningar.

– Men det finns en gräns i hur mycket man kan reta upp sig.