Under onsdagen twittrade personen bakom pseudonymen Egor Putilov att han skulle ställa Centerpartiets partiledare Annie Lööf inför domstol för förtal efter att hon tog upp faktumet att hans sades upp från Sverigedemokraternas riksdagskansli efter att han visade sig ha kopplingar till en rysk affärsman. 

Oavsett om Annie Lööf rent tekniskt sett skulle ha gjort sig skyldig till förtal eller inte och oavsett om det rör sig om en civilsrättslig process eller ett åtal är det lättare sagt än gjort att få en riksdagsledamot dömd för ett brott. En riksdagsledamot har nämligen straffimmunitet mot brott, någonting Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, påpekade på Twitter.

 LÄS MER: SD-ledamot anmäld för rasistattack i Riksdagshuset

 

Det är i Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, som riksdagsledamöters straffimmunitet slås fast.

"Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.

Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han eller hon erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år." Så står det i den 12 paragrafen i Regeringsformens fjärde kapitel.

Vad betyder det i praktiken? Jo, att en riksdagsledamot kan inte åtalas för ett brott denne begår i riksdagens talarstol – så länge inte fem sjättedelars majoritet av riksdagen ger sitt godkännande för det. En riksdagsledamot kan alltså rent tekniskt sett stå och röja hemlig information eller göra sig skyldig till hets mot folkgrupp i talarstolen utan att riskera åtal. Skyddet gäller också för utskottsarbete.

► LÄS MER: SD-anställd i miljonaffär med rysk kriminell – kallas för säkerhetsrisk

En riksdagsledamot är dock inte immun mot straff för brott denne begår utanför riksdagen, och flera riksdagsledamöter har dömts för brott de begått utanför riksdagen. 

Riksdagsledamöter får dock inte gripas, anhållas eller häktas för brott som har ett lägre minimistraff än två års fängelse, så länge inte ledamoten erkänt eller tagits på bar gärning.

Skyddet är inte unikt för Sverige, utan finns också i andra länder. Tanken bakom straffimmunitet är att riksdagsledamöter till exempel ska kunna känna att de vågar kritisera regeringens politik eller andra länder. Det kan vara särskilt viktigt i till exempel en krigssituation, eller om Sveriges regering skulle komma att bli repressiv.

– Det är enbart i fredstid som man kan sätta upp rimliga regler som kan skydda berättigade intressen i kristid, för det kan man inte göra när krisen väl är här. I den mån man bryr sig om demokratiska institutioner, att de kan bevaras även i en situation av kris eller konflikt, då är det nu som den diskussionen ska föras och inte vid något annat tillfälle, sa Mårten Schultz till Sveriges radio 2012.

 LÄS MER: Nej, antalet fattigpensionärer har inte fördubblats på 10 år