"April april din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill". Så lyder den klassiska ramsa som brukar sjungas av barn på första april, högtiden där alla uppmuntras att lura vänner och bekanta. Traditionen har i Sverige främst gjort sig känd för de falska satirartiklar svenska medier publicerar den dagen. 2015 publicerade till exempel Gävletidningen Arbetarbladet ett falskt avslöjande om att den moderate politikern Lars Beckman kommit ut som konstprojekt.

Traditionen med falska nyhetsartiklar har funnits sedan åtminstone 1911, när Svenska dagbladet påstod att att invigningen av OS 1912 skulle innefatta en parad med 600 elefanter utlånade av rajan av Rajapur. Men traditionen har funnits mycket längre i Sverige och i resten av världen.

► LÄS MER: Här är nätets bästa aprilskämt

Den första gången första april kopplades samman var i författaren Geoffrey Chaucers stora samling berättelser "Canterburysägnerna" från 1392 dör en tupp luras av en räv, men den kopplingen kan mycket väl bero på ett språkfel och enligt Encyclopedia Britannica är den direkta roten till aprilskämt fortfarande okänd.

Den mest populära teorin härleder aprilskämtet till Frankrike och 1500-talet. I många Europeiska städer firades då nyåret in den 25 mars i en ceremoni som pågick till den första april. Men i Frankrike kom det under 1500-talet istället att bli allt vanligare att fira in det nya året den första januari, någonting som kunggjordes 1564. De som fortsatte fira in det nya året i april kom därmed att kallas för aprilfiskar, "poisson d'avril".

Enligt Nordiska muséet ska seden att "narra april" ha förekommit sedan åtminstone 1600-talets mitt. Då var det vanligt att skicka ut personen som skulle luras på diverse uppdrag, till exempel att fråga efter "Jadedumm-piller" på Apoteket. 1742 sändes det bland annat också ut en "aprilsedel" till en Västgötaförsamling som påstod att söndagens gudstjänst skulle börja en timme tidigare än vanligt.

Att tidningar skämtade med sina läsare på första april går att härleda till åtminstone 1846, när Evening Standard i London publicerade en falsk annons som påstod att en åsnevisning skulle äga rum. Människor åkte dit för att titta på åsnorna, bara för att inse att de själva var åsnorna när de tittade på varandra.

I Sverige är förmodligen det mest klassiska aprilskämtet när Kjell Stenson i en SVT-sändning 1962 påstod att man installerat ny tv-utrustning som gjorde att man kunde se tv i färg genom att klippa upp en nylonstrumpa och sätta fast den över bildrutan på sin svartvita tv-apparat. 

► LÄS MER: Här är nätets bästa aprilskämt