Fakta: Omröstningen

Den 23 juni folkomröstar britterna om huruvida landet ska stanna kvar i EU (bremain) eller om landet ska lämna EU (brexit).

Frågan som kommer att ställas till de röstberättigade väljarna över 18 år lyder: "Bör Storbritannien förbli medlem i Europeiska unionen eller lämna Europeiska unionen?".

Vallokalerna har öppet mellan 7 och 22, lokal tid. Valkommissionen har uppskattat att resultatet kommer att tillkännages runt "frukosttid" den 24 juni, alltså på midsommarafton.

Väljer Storbritannien brexit kommer man att förhandla fram nya avtal för samarbete och handel med EU, men ingen kan i dagsläget svara på hur de kommer att se ut.

Fakta: Stanna eller lämna?

Några av argumenten som förs fram för att stanna i EU:

Fördelarna med att ha tillgång till EU:s inre marknad väger upp kostnaderna för ett EU-medlemskap.

Underrättelsesamarbetet inom EU stärker säkerheten för alla inblandade.

Storbritannien kontrollerar redan den egna gränsen, eftersom landet inte är med i Schengen.

Britter kan bo, leva och studera i andra EU-länder.

Några av argumenten som förs fram för att lämna EU:

Tar tillbaka den politiska makten från Bryssel, ökat självbestämmande.

Storbritannien kan sluta skicka miljarder pund till politiker i Bryssel och istället satsa på brittiska prioriteringar.

Ökad kontroll över landets egna gränser och därmed invandringen.

Mindre byråkrati vilket gynnar de brittiska företagen.

Om britterna väljer att lämna EU kommer det även att få konsekvenser för dig som svensk och EU-medborgare. Sverige riskerar bland annat att förlora en viktig bundsförvant i EU, eftersom den svenska och brittiska regeringen har en samsyn kring många frågor, däribland frihandel, EU:s budget och jordbrukspolitik.

– Det är frågor där Sverige och Storbritannien tenderar att driva en linje som ligger ganska långt från de andra medlemsstaterna. Att Storbritannien är ett stort land som ligger nära oss har en betydelse för hur pass väl vi lyckas få gehör för våra ståndpunkter, säger Göran von Sydow, forskare i statsvetenskap på Svenska institutet för europapolitiska studier.

Har inte euro

Blir det brexit betyder det också att det enda stora landet som inte har euro som valuta lämnar EU, vilket givetvis kommer att påverka balansen mellan medlemsländerna som har den gemensamma valutan, och inte – som Sverige.

– Det blir färre länder utanför eurozonen, och de andra länderna som står utanför är inte traditionella allierade med Sverige, med undantag för Danmark, säger Göran von Sydow.

Men det är inte bara svenska egenintressen som gör folkomröstningen den 23 juni till en viktig fråga för alla inblandade. Som EU-medborgare påverkas vi svenskar av en union som framstår som försvagad och splittrad. Storbritannien är en av de viktigaste utrikespolitiska aktörerna, vilket innebär att EU:s röst kan försvagas internationellt.

– Som varandes i Europa borde man vara orolig, i synnerhet i en värld där det behövs mycket krishantering som medlemsländerna inte själva klarar av. Ta flyktingkrisen, den kan bara lösas genom att samarbeta, och i Europa är EU det samarbetsorgan som vi har, säger Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Oklart för EU-medborgare

Det är fortfarande oklart vad som skulle hända med svenskar som är bosatta i Storbritannien om landet lämnar EU. Brexit-anhängarna förespråkar ökad kontroll av gränserna, men ingen tydlig plan har presenterats för vad det skulle kunna innebära för de omkring tre miljoner EU-medborgare som lever i landet.

– Vi ställer frågor till britterna, men får inga svar, sade Sveriges ambassadör Nicola Clase nyligen till TT.

Påverkan på svenska företag beror mycket på vilken uppgörelse som EU och Storbritannien skulle förhandla fram efter ett eventuellt utträde. Många bedömare menar att det inte verkar troligt att britterna kommer att vilja ha ett EES-avtal i likhet med Norge.

När det gäller ekonomin i allmänhet är de flesta experter överens om att oro och osäkerhet väntar vid ett brittiskt EU-utträde, åtminstone på kort sikt.

Bromskloss?

Från vissa håll beskrivs Storbritannien ibland som en bromskloss som hindrat viktiga steg för EU:s fördjupning. Håller man med om detta behöver det inte nödvändigtvis bara vara en dålig sak om britterna försvinner ut ur bilden.

– Det gäller dock kanske inte Sverige så entydigt. Men det skulle också kunna bli lättare för Sverige att hitta en samsyn i sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor, där Storbritannien ofta blockerar samarbetet, säger Göran von Sydow.

Med mindre än en vecka kvar till den historiska omröstningen finns alltså all anledning att sätta sig in i debatten.

– Det här har jättestor betydelse för Storbritannien, jättestor betydelse för EU och därigenom kommer det också att få stor betydelse för Sverige, konstaterar Göran von Sydow.