Fakta: Började med protester

Den syriska konflikten inleddes med protester mot president Bashar al-Assad i mars 2011. Demonstrationerna – som krävde ökad demokrati och medborgerliga rättigheter – slogs ned brutalt. Snart utvecklades upproret till ett blodigt inbördeskrig som med åren kommit att inkludera allt fler parter.

Kriget har kostat över 300 000 människoliv och skapat en enorm flyktingvåg.

Regimen och dess allierade kontrollerar en stor del av storstaden Aleppo, främst de västra delarna där det beräknas bo över en miljon människor. Rebellstyrkor kontrollerar i sin tur de östra delarna, med över 250 000 invånare. Båda sidor anfaller varandra, och regimen får hjälp från ryskt stridsflyg.

De rebellkontrollerade delarna har stått under belägring sedan i juli, med ett kortare uppehåll.

Rebellerna försöker bryta belägringen genom att skjuta raketer mot västra Aleppo. FN har sagt att alla parter som strider i Aleppo kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott genom att inte skona civila områden.

Fakta: Det här är Vita hjälmarna

Räddningskåren Syriens civilförsvar, mer känd under namnet Vita hjälmarna, består av omkring 3 000 frivilligarbetare med bakgrunder som bagare, skräddare, ingenjörer, målare och studenter. Majoriteten är män, men organisationen arbetar med att involvera fler kvinnor.

Organisationen räddar människor oberoende av vilken sida av konflikten i Syrien de eventuellt tillhört, men är baserad i rebellkontrollerade områden och uppger att det därför är vanligast att räddningsinsatserna sker efter flyganfall från regimsidan.

Vita hjälmarna hjälper även till med uppgifter som att laga förstörda elkablar, sprida säkerhetsinformation och säkra byggnader.

Organisationen, vars motto är "att rädda ett liv, är att rädda hela mänskligheten", uppger att den totalt har räddat över 70 000 människor.

Källa: Vita hjälmarna

– I Syrien har vi under flera år ställts inför alla typer av attacker. Nu räcker det att höra ljudet för att veta om det är en raket, ett stridsplan eller granatbeskjutning som kommer mot oss, hur långt bort de är och ungefär var de kommer att slå ner, säger Raed al-Saleh.

Ledaren för frivilligkåren Syriens civilförsvar, mer känd som Vita hjälmarna, är i Sverige för att ta emot Right Livelihood-priset. Utmärkelsen, ofta kallat det alternativa fredspriset, är ett erkännande för det svåra arbete som de över 3 000 volontärerna utför på marken i krigets Syrien.

Men Raed al-Salehs tankar befinner sig långt från glittriga prisutdelningar och möten med svenska ministrar.

Rop på hjälp

Han plockar fram sin mobiltelefon ur kavajen och spelar upp ett meddelande inifrån det belägrade östra Aleppo – ett av många desperata nödrop som hamnat i hans röstbrevlåda den senaste tiden. En kvinna berättar gråtande hur bomberna aldrig slutar att falla över hennes bostadsområde. Hon vill fly, men det finns ingenstans att ta vägen.

– Kvinnor och barn i östra Aleppo föredrar döden framför att bli skadade, för nu finns knappt några läkare kvar som kan behandla dem som behöver vård, säger en synbart sliten al-Saleh, som reser runt för att få världen att uppmärksamma attackerna mot civila i Syrien.

Det är inte bara sjukhusen som bombats i östra Aleppo. Vita hjälmarna har numera svårt att utföra sitt arbete, eftersom deras kontor också träffats i attackerna. Att stridsplanen återkommer och bombar samma plats flera gånger försvårar insatserna ytterligare.

– Människor dör under rasmassorna, eftersom bombningarna gör att vi inte längre kan ta oss fram.

Vita hjälmarna bildades 2013 som ett svar på att civila områden började bombas från luften. Elektronikhandlaren al-Saleh gjorde gemensam sak med frisörer, taxichaufförer och byggarbetare på ställen där det inte fanns någon organiserad räddningstjänst. Sedan dess har Vita hjälmarna undsatt tiotusentals människor och många beskriver arbetet i heroiska ordalag.

Kritiseras

Men organisationen har också kritiserats för att bara arbeta i rebellkontrollerade områden och anklagats för att samarbeta med den extremistgrupp som tidigare kallade sig Nusrafronten i exempelvis östra Aleppo.

– Ska vi överge civila bara för att det finns beväpnade rebeller i området? När vi räddar någon frågar vi inte vilken religion eller politisk tillhörighet de har. Vi vill rädda alla civila och skulle gärna jobba i hela Syrien om vi fick tillåtelse från regimen.

Att dagligen möta förödelsen efter ännu en flygbombning är svårt. 149 volontärer har dödats. Men det finns ingen tid eller möjlighet att ge hjälparbetarna psykologiskt stöd, enligt al-Saleh.

– Vi står under enorm press. Men vi måste behålla hoppet. Varje gång vi räddar ett barn får vi styrka att fortsätta mot nästa uppdrag, säger han.