Bakgrund: Möt de alternativa presidentkandidaterna

Libertarianernas Gary Johnson:

Född 1953 i North Dakota, har en examen i statsvetenskap från University of New Mexico.

Har grundat ett större byggföretag samt varit chef för ett bolag som arbetar med marijuana för medicinskt bruk.

Var 1995 till 2003 republikansk guvernör i New Mexico.

Gjorde en misslyckad satsning på att bli republikansk presidentkandidat 2011 innan han blev aktiv inom Libertarianerna. Var partiets presidentkandidat även 2012, då han fick cirka 1 procent av rösterna.

Extremsportare som bland annat bestigit Mount Everest.

Vicepresidentkandidat: Massachusetts tidigare republikanske guvernör William Weld.

Gröna partiets Jill Stein:

Född 1950 i Illinois. Läste medicin vid Harvarduniversitetet i Massachusetts.

Arbetade som läkare i 25 år och fick då ständiga praktiska påminnelser om miljöns betydelse för hälsa.

Har varit aktiv som lokalpolitiker i hemstaden Lexington i Massachusetts samt i flera miljöorganisationer.

Var partiets presidentkandidat även 2012 då hon fick cirka 0,4 procent av rösterna.

Har spelat in flera skivor med folkmusik, spelar bland annat trummor och gitarr.

Vicepresidentkandidat: statsvetaren och människorättsexperten Ajamu Baraka.

Källa: Kandidaternas sajter, amerikanska medier

Fakta: Opinionsläget i USA

Så stort stöd har de fyra presidentkandidaterna i USA:

00#0000000PartiKandidatStöd i procentDemokraternaHillary Clinton42RepublikanernaDonald Trump38,1LibertarianernaGary Johnson7,6Gröna partietJill Stein3,2

Källa: Real Clear Politics sammanställning av aktuella opinionsmätningar

Demokraternas Hillary Clinton och Republikanernas Donald Trump är inte de enda som storsatsar inför presidentvalet den 8 november. USA:s tredje och fjärde största partier, Libertarianerna och Gröna partiet, har stora förhoppningar.

– Tvåpartisystemet är trasigt. . . i det här valet har Libertarianerna chansen att bli det stora parti som var och en av er har jobbat så hårt för, sade Gary Johnson enligt Los Angeles Times till sina anhängare vid partikonventet i maj.

"Inte oansenligt"

I ett USA präglat av politikerförakt och allmänt missnöje med Washington DC kan hela 47 procent av befolkningen tänka sig att rösta på en alternativ presidentkandidat från ett "tredje parti", visar en opinionsundersökning som tidningen Wall Street Journal publicerat under sommaren. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, spår att det främst blir Johnson, som tidigare varit republikansk guvernör i New Mexico, som lockar väljare från Trump.

– Det handlar om besvikna republikaner som inte vill stödja Trump och inte kan tänka sig Clinton. Johnson har ett opinionsstöd på 7-8 procent, det är inte en oansenlig del av väljarkåren, konstaterar Blanck.

Att tvåpartisystemet är hotat håller han dock inte med om. Förvisso skapar det låsningar, men det är också en grund som USA:s valsystem vilar på.

Buades

Varken Libertarianerna eller Gröna partiet går att stoppa in på den i USA så klassiska höger-vänsterskalan. De frihetsälskande libertarianerna förordar minimal statsapparat, låga skatter och en utrikespolitik där USA inte ingriper i världshändelser – samtidigt som man är för abort, samkönade äktenskap och legalisering av marijuana. Johnson beskrivs som pragmatiker men fick burop på konventet av mer de bokstavstrogna när han sade att han är för att bilförare måste ta körkort (då det ses som en inskränkning av individens frihet).

MIljöpartiet å sin sida sätter klimatfrågan högst på agendan. Partiets valplattform kallas "Green New Deal" och lovar 20 miljoner nya jobb i den gröna energisektorn, skapade genom ekonomiska stimulanser värda 500 miljarder dollar.

– Mycket mindre än räddningspaketet för bankerna 2008 som kostade 800 miljarder dollar, argumenterade Jill Stein, som till vardags är läkare, när hon nyligen frågades ut av sajten Yahoo News.

Stein har hittills främst lockat besvikna vänsterdemokrater som i primärvalen stödde Bernie Sanders.

Inga debatter

Både Johnson och Stein har rasat mot de regler som satts upp för valrörelsens debatter, enligt vilka en kandidat måste ha ett opinionsstöd på 15 procent för att få delta.

– Om Johnson skulle kvala in i den första debatten skulle han få en arena. Då blir det en helt annan dynamik, som när Ross Perot ställde upp som oberoende kandidat 1992, säger Blanck.