– Nej, jag tror inte det. Jag måste vara ärlig.

Abdulkader Habib, rektor vid Kista folkhögskola, svarar på frågan om den nya svenska utbildningen i islamiskt ledarskap kommer att fungera för alla trosinriktningar inom islam.

Fakta: Utreddes redan 2008

År 2008 tillsattes en statlig utredning för att undersöka om staten skulle bekosta utbildningen av imamer.

Den dåvarande högskole- och forskningsministern Lars Leijonborg (L) trodde att det kunde vara en lösning för att undvika att bristen på imamer utnyttjades av fundamentalistiska grupper.

Utredarens, statsvetarprofessorn Erik Amnås, slutsats blev dock att staten inte skulle finansiera någon sådan utbildning, varken på folkhögskole- eller universitetsnivå.

Fakta: Utbildningen

Den ettåriga utbildningen ska ge en grund i islamisk teologi och ledarskap för dem som vill vidareutbilda sig till andliga ledare inom islam.

Utbildningen i islamisk teologi och ledarskap riktar sig till både kvinnor och män. Man måste inte vara muslim för att söka till utbildningen, som är en del av en 2-4-årig folkhögskoleutbildning.

Utbildningen finansieras med folkbildningsanslaget, ett statsbidrag som årligen fördelas till landets folkhögskolor.

Källa: Kista folkhögskola

Abdulkader Habib, rektor vid Kista folkhögskola, som ligger bakom utbildningen, säger att den är viktig ur flera aspekter, inte minst för att skapa möten mellan olika islamiska församlingar.

– Men framför allt finns behovet i själva församlingen, med allt från själavård till vägledning och utbildning – för allt det här behövs människor med kompetens, det går inte att välja första bästa.

"Det är invecklat"

Att inrätta en högre utbildning inom islam har debatterats och utretts tidigare. Någon högre formell konfessionell utbildning finns inte i Sverige i dag.

– Att ha imamer som är födda och uppvuxna här i Sverige och som pratar brytningsfri svenska, det är bästa sättet att ha förebilder för eleverna, säger Hüseyin Ayata som är verksam inom Islamiska kulturcenterunionen i Sverige som bedriver sunniinriktad koranskola.

Men han är samtidigt tveksam till hur en imamutbildning ska kunna utformas så att den blir allmängiltig för alla muslimska trossamfund.

– Det är invecklat. Om någon går den utbildningen, vem vill anställa dem? Det är samma problematik som med frikyrkor. Var och en måste starta sin egen imamutbildning, säger Hüseyin Ayata.

Bejzat Becirov, vd för Islamic center i Malmö, instämmer i kritiken och menar samtidigt att det kan bli svårt att hålla en allmän imamutbildning fri från sekterism.

"Få relevanta alternativ"

På andra håll ses Kista folkhögskolas islamprogram som en bra utveckling.

"Det är ett steg framåt", skriver Malmöimamen Salahuddin Barakat till TT.

"Det handlar om att få en islamutbildning som är lokalt förankrad för att kunna adressera de lokala förhållandena och ge studenterna kompetens att göra detsamma. Särskilt viktigt är det för kvinnor som ofta finner det svårare att studera islam utomlands", fortsätter Salahuddin Barakat.

Men inte ens rektorn Abdulkader Habib tror att utbildningen, som i grunden har en sunniinriktning men som även är öppen för dem med shiitisk bakgrund, kommer att tilltala alla trosinriktningar inom islam.

– Nej, jag tror inte det. Jag måste vara ärlig. Men fördelen är att vi är en fri institution som inte tillhör någon etnisk grupp eller skola.