Fakta: Det här är kongressen

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC. För att ett lagförslag ska gå igenom måste det antas av båda kamrarna, alltså senaten och representanthuset.

Senaten har 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset har 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

Ledamöterna i representanthuset väljs vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper mandatperioden ut för omkring en tredjedel av dem). Kongressens ledamöter kan väljas om ett obegränsat antal gånger.

Det är inte ovanligt att Vita huset och kongressen kontrolleras av olika partier.

Amerikanerna har många beslut att fatta den 8 november då det ska röstas om långt mycket mer än vem som ska ta över presidentposten efter Demokraternas Barack Obama. Förutom tolv delstatsguvernörer samt lokala och statliga tjänstemän ska det även väljas nya medlemmar till kongressen.

– Det är stort fokus på presidentvalet, vilket är berättigat. Men kongressen stiftar lagarna och en nytillträdd president har ett program som han eller hon vill ha genomfört och då måste lagstiftarna vara med. Därför är kongressens sammansättning viktig, säger Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Maktbalans kan ändras

I dag har Republikanerna majoritet i kongressens båda kammare, vilket har försvårat för Obama att få igenom lagar och reformer. Men när representanthusets 435 ledamöter nu väljs om tillsammans med 34 av senatens 100 ledamöter finns möjlighet för Demokraterna att ta makten i den senare.

Republikanerna har 54 av platserna i senaten. Vinner Hillary Clinton valet måste Demokraterna knipa ytterligare minst fyra platser för att få inflytande där – i jämna omröstningar har nämligen vicepresidenten en utslagsröst.

– Det är väldigt osannolikt att Demokraterna får majoritet i representanthuset, där det är svårt för utmanare att ta sig in. Möjligheterna är större i senaten, men det beror på vad som händer i de stater där det står och väger mellan olika kandidater, säger Åsard.

I nuläget ligger de republikanska och demokratiska senatorerna lika i en sammanvägning av opinionen från Real Clear Politics, med 47 mandat vardera. I sex delstater är opinionsläget för jämnt för att man nu ska kunna säga hur det går.

Ingen partiman

Från republikanskt håll har det uttryckts oro kring att den kontroversielle presidentkandidaten Donald Trump kan ha en negativ inverkan på kampen om kongressväljarna. Och medan Hillary Clinton rest runt till osäkra valkretsar för att hjälpa sina partikamrater har den frispråkige affärsmannen inte ägnat någon större tid åt sådana aktiviteter.

– Trump tycks väldigt fokuserad på sitt eget race, och det har väl att göra med att han inte är någon partiman. Clinton har varit aktiv i sitt parti i flera decennier medan Trump så sent som 2009 var registrerad som demokrat, säger Åsard.