Fakta: Så är du källkritisk

När du hanterar information kan du tänka på följande saker, tipsar MSB:

– Vem är det som ligger bakom, går det att hitta den ursprungliga källan? Hur fick du tag på informationen?

– Fundera över varför informationen finns och hur dess budskap vill förändra ditt sätt att agera och tänka. Vem tjänar på att du sprider den?

– När är informationen ifrån? Är den fortfarande relevant?

– Kan du hitta informationen även i andra källor? Kommer det från endast en källa bör det hanteras med stor försiktighet. Om informationen verkar vara för bra för att vara sann är den ofta det också.

– Leta efter information som inte bara bekräftar din nuvarande ståndpunkt.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Det här är ett väldigt effektivt och billigt medel, säger Mikael Tofvesson, chef vid enheten för omvärld och beredskap vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Regeringen kommer inom kort att besluta att Sverige ska gå med i Natos center mot propaganda. En av anledningarna är Rysslands psykologiska krigsföring, har Dagens Nyheter rapporterat. Just Ryssland har erkänt att man använt sig av de här metoderna i samband med kriget i Ukraina.

Falska brev

I Sverige har det bland annat märkts av när ett falskt brev som sades vara underskrivet av försvarsminister Peter Hultqvist florerade, där det framstod som att Sverige skulle exportera artillerisystem till Ukraina. I höstas cirkulerade ett annat förfalskat brev, som handlade om krigsförbrytelser begångna av en svensk medborgare i Ukraina, med syfte ett misskreditera Sverige och Ukraina.

Men även i samband med flyktingkrisen och terrordåden har felaktig information spridits, vilket har gjort att MSB har fått gå ut och påminna om att vi ska vara källkritiska.

De som står bakom spridningen av falsk information kan vara andra stater, med syfte att påverka eller smutskasta ett annat land, eller att få dess ställning i omvärlden eller ledning att framstå som svag. Det kan också röra sig om organisationer som sprider desinformation för att få människor att ändra sina åsikter åt ett visst håll. Även enskilda individer kan vara aktiva.

"Kunskapsbubblor"

– Det svåra dilemmat är att skilja ut när det är en främmande entitet som vill skada oss, från att det är en del av en sund, fri debatt, säger Mikael Tofvesson.

Sociala medier säger han har blivit ett "potent verktyg" för de som vill sprida den här typen av information. Man når fram mer direkt och kan lära sig av responsen spridningen får.

– Dessutom börjar folk hamna mer och mer i sina kunskapsbubblor. Sociala medier i dag har sökalgoritmer som bygger på vad du är intresserad av och vilka du följer. Det gör att du inte längre får hela bredden, och tar du dig in i någons "bubbla" kan du förpesta den mycket lättare än förut. Det betyder att individen är mer sårbar.

Når ut direkt

Liksom MSB gör Peter Mattsson, lektor på Försvarshögskolan, bedömningen att vi kommer se mer av detta framöver. Även han lyfter fram internets betydelse för utvecklingen.

– Vi brukar säga det att mobiltelefoner och datorer är kanske det farligaste som finns om en annan makt ska påverka en. Det finns inga filter och man kan nå ut direkt. Det kan bli reaktioner som kan bli sekund- och minutsnabba som gör att myndigheter kanske inte hinner ingripa, säger han.

Väga källor

MSB har fått i uppgift av regeringen att identifiera och hitta sätt att möta den här typen av informationspåverkan. Just nu besöker MSB alla länsstyrelser för att utbilda i ämnet och man ska sedan fortsätta med andra myndigheter och den privata sektorn. Redan från tidig ålder måste alla lära sig att det här existerar, anser Tofvesson, som också säger att individen själv har ett stort ansvar att tänka mer källkritiskt.

– När man läser något, och det är spektakulärt och det påverkar ens uppfattning i en fråga, då bör man tänka vem säger det här, vad kan aktören dra för nytta av det här och är det något som kan vara skadligt för oss. Och vad säger andra? Väg källor mot varandra.