Rapporter från Iran talar om våld- samma sammanstötningar mellan polis och demonstranter och stigande dödstal. Men vad ligger bakom orolig­heterna – och vad leder de till? Metro tog hjälp av Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs univer­sitet, för att få svar.

1. Är det början på en revolution vi ser?
– Det vet vi inte, men mycket talar för att det vi ser är en maktkamp inom den islamiska republiken, som kanske kan leda till en maktförändring men knappast till en revolution.
– Däremot kan det vara ett förebud för skarpare motsättningar längre fram. Det kan vara vinden som förebådar stormen, men jag tror inte att detta är stormen.

2. Vilka krafter är i rörelse?
– Å ena sidan finns det starka motsättningar inom det rådande systemet, det skikt som styr Iran och förespråkar den islamiska republiken ungefär som den i dag är – och dit hör såväl Mousavi som övriga presidentkandidater.
– Det finns också en mer svårbedömd vrede mot systemet i sig – alltså de som inte vill att Iran ska vara en islamisk republik utan vill ha demokratisering och liberalisering. Skulle de senare få övertaget så talar vi om en revolution – men mycket talar för att de inte är tillräckligt organiserade.

3. Vad tyder på valfusk?
– Att den sittande presidenten vann oväntat stort. Å andra sidan – om man ska fuska, varför göra det så tydligt att det väcker misstankar? Min bedömning är ändå att den sittande presidentens seger i första hand inte beror på valfusk, utan grundas på ett stabilt stöd, främst på den iranska landsbygden. Sedan kan det ha förekommit oegentligheter av olika slag ändå.

4. Hur påverkas omvärlden?
– Det kommer ytterst olägligt både för Obama och för hela fredsprocessen i Mellanöstern. Obama hade tänkt sätta i gång en dialog med Iran, erbjuda någonting mot att landet samarbetar när det gäller sitt kärnvapenprogram. Det här omöjliggör på kort sikt, och försvårar på lång sikt, Obamas möjligheter att agera i frågan.

5. Stämmer uppgifterna?
– Man ska aldrig tro blint på information från länder som präglas av krig och oroligheter. Vanlig källkritik gäller, oavsett om uppgifterna kommer från Irans ledning,  oppositionen eller via de nya sociala medierna.

Metrofakta: Presidenten

 Namn: Mahmoud Ahmadinejad.
Ålder: 52.
Position: Irans president sedan augusti 2005. Vann även valet den 12 juni i år, men anklagas av oppositionen för valfusk.
Politik: Tillhör det nykonservativa Abadgaran som opponerar sig mot både liberala reformer och
den gamla religiösa ledarklassen.
Stöd: Framför allt av arbetarklassen och befolkningen på landsbygden. Har hittills backats upp av Khamenei och det mäktiga Väktarrådet.

Metrofakta: Utmanaren

Namn: Mir-Hossein Mousavi.
Ålder: 67.
Position: Oppositionsledare, var segersäker inför presidentvalet, men besegrades klart enligt det officiella valresultatet. Anser sig utsatt för valfusk.
Politik: Uppger sig vilja verka för social rättvisa, yttrandefrihet, privatisering i ekonomin och ökad jämställdhet. Ifrågasätter dock inte den islamiska republiken.
Stöd: Främst från befolkningen i storstäderna. Har också stöd av expresidenten Ali Akbar Hashemi Rafsanjani.

Metrofakta Ayatollan

 Namn: Ali Khamenei.
Ålder: 69.
Position: Ayatolla, Irans högste andlige och politiske ledare.
Politik: Anses vara en konserverande och balanserande kraft i Iran. Vill inte reformera landet i västerländsk riktning, men heller inte helt kväsa den pågående moderniseringen.
Stöd: Tillsatt på livstid av Expertrådet. Har möjligen
fått en något försvagad ställning i och med sitt stöd för den sittande presidenten Ahmadinejad.