Chockvarslet drabbar hela bruksorten – och framtiden är osäker.
– Sandvik betyder allt för Sandviken, säger tvåbarnsmamman Josephine Breisch, 22.
 
Hon är mammaledig med lilla Novalie, som föddes för tre månader sedan, och hennes sambo Jonas, 26, jobbar på Sandvik.
– Men de förlänger inte kontraktet med honom. Efter den 30 november är han arbetslös, säger Jose­­­phine Breisch till Metro.

Oron är stor. I hela sitt liv har hon bott i Sandviken och hon har ingen lust att flytta. Och snart är det jul.
– Det får bli färre julklappar, säger hon, halvt på skämt och halvt på allvar.

Solen lyste klart men kallt över bruksorten Sandviken i går. Klockan 9.00 kom chockbeskedet: 900 personer varslades om uppsägning  på den anrika fabriken. Finanskrisen slog till mot ett av Sveriges mest framgångsrika industriföretag.

Av Sandvikens 36 000 invånare jobbar nästan hälften av alla i arbetsför ålder åt Sandvik eller åt någon underleverantör. Alla verkade fundera på vad varslet kommer att betyda då Metro besökte Sandviken.

En av de drabbade är föräldraledige Thomas Englund, 30. I tio år har han jobbat på den avdelning som kommer att ta den stora smällen, Sandvik Materials Technology, SMT. Och för några dagar sedan blev hans sambo uppsagd – från jobbet som telefonist åt Sandvik via ett outsourcingföretag.
– Klart man är nervös då man sitter med villa, bil och barn, säger han.

Bo Boström, klubbordförande på Metall, var bedrövad.
– Det här drabbar bygden, handeln, alla, säger han.

Vd: Kan bli fler varsel

TVÄRSTOPP. Bilindustrin går på knäna – och drar med sig Sandvik
– Det blev tvärstopp, säger Lars Josefsson, affärsområdeschef på Sandvik.

Orderboken har blivit allt tunnare i finans­krisens dyningar. Totalt varslades 1 500 personer
 – 900 i Sandviken, 140 i Hallstahammar och resten i Sandviks utländska del. Det kan bli aktuellt med ännu fler.
– Vi kan inte utesluta behov av ytterligare åtgärder, säger Sandviks vd Lars Pettersson i ett pressmeddelande.

En del jobb borta för gott

JOBB. De svenska industrijobben försvinner nu i rask takt – och somliga av dem är borta för gott.
– En hel del av de här jobben kommer inte tillbaka, säger Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi vid KTH.

Pontus Braunerhjelm tror att många av industriföretagen kommer att ställa om mot tjänsteproduktion, och tar Ericssons utveckling som gott exempel.
– Svenska företag har varit jätteduktiga på att ställa om och modernisera sitt utbud, det är därför de fortfarande är stora. De måste fortsätta att återuppfinna sig själva.