Fakta: Kriget i Syrien

Konflikten i Syrien inleddes 2011 som ett uppror i form av fredliga protester mot regimen, men övergick sedan i ett regelrätt inbördeskrig med en rad inblandade parter. Assadregimen, jihadistiska extremistgrupper, en samling syriska rebeller och kurdiska soldater håller olika delar av territoriet.

Både Ryssland och USA deltar med stridsflyg i kriget. Ryssland stöder Bashar al-Assads regim, medan USA leder en allians som bekämpar terrorstämplade Islamiska staten och andra jihadiströrelser. USA har också gett stöd till flera så kallade moderata rebellgrupper.

Fler än 300 000 människor har dödats och hälften av landets befolkning har drivits på flykt. Omkring 6,5 miljoner är internflyktingar medan närmare 5 miljoner har lämnat landet enligt FN. De flesta har flytt till grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien.

Flera fredsinitiativ och försök till politisk process har sjösatts utan att lyckas.

Fakta: Bräcklig vapenvila

Den syriska vapenvilan har förhandlats fram av USA och Ryssland. Avtalet syftar till att stoppa striderna mellan regimstyrkorna och den väpnade oppositionen, men omfattar inte jihadistgrupper.

Under vapenvilan ska den syriska regimen avstå från stridsuppdrag i luften på platser där oppositionen är närvarande och som omfattas av avtalet.

Håller överenskommelsen ska USA och Ryssland samarbeta för att slå militärt mot extremistiska grupper som Jabhat Fatah al-Sham (tidigare al-Nusrafronten) och Islamiska staten.

Men överenskommelsen är bräcklig och har redan flera gånger förklarats vara över, eller åtminstone befinna sig på randen till kollaps.

Efter mindre än en vecka bombade amerikanska stridsflygplan syriska regimtrupper. USA har förklarat räden med att man trodde att anfallet riktade sig mot terrorrörelsen IS.

Samtidigt hävdade då Rysslands utrikesdepartement att vapenvilan hade brutits vid 199 tillfällen.

Enligt avtalet ska humanitär hjälp kunna levereras till belägrade och svåråtkomliga områden, inklusive Aleppo. Men Syriens regim har blockerat humanitärt bistånd till belägrade och svårtillgängliga områden.

I måndags attackerades en hjälpkonvoj med förnödenheter. USA pekade ut Ryssland eller Syrien som ansvariga, men båda länderna nekar. Attacken har mötts av en rad internationella fördömanden och FN har ställt in alla hjälpsändningar i Syrien tills de kan lita på att de fredas.

Sent på tisdagen bombades en vårdinrättning sydöst om Aleppo.

Minst fyra personer, två sjuksköterskor och två chaufförer, miste livet när en vårdinrättning i Khan Tuman, sydväst om storstaden Aleppo, raserades under ett flyganfall sent på tisdagen. Ytterligare en sjuksköterska skadades allvarligt, enligt den internationella organisationen UOSSM.

"Finns ingen vapenvila"

Förutom biståndsarbetarna dödades minst nio rebellsoldater i angreppet, som utfördes av antingen syriska eller ryska bombplan. Det uppger Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget från distans i Storbritannien, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Uppgifterna följer efter måndagens uppmärksammade bombning av en hjälpsändning i Aleppoprovinsen. Omkring 20 civila dödades när 18 lastbilar flygbombades.

Attacken mot hjälpkonvojen kan vara dödsstöten för en vapenvila som redan vid upprepade tillfällen förklarats vara på randen till en kollaps.

– Det finns inte någon vapenvila längre, tyvärr. Attacken mot hjälpkonvojen var slutet, säger Jan Hallenberg, senior professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Nu är det tyvärr bara John Kerry och några till som tror på det här.

Förnekar inblandning

Enligt FN var fordonskolonnen med totalt 31 fordon på väg för att leverera förnödenheter till Oram al-Kobra.

Både Ryssland och Syrien förnekar inblandning i attacken. Men det finns inte så många fler potentiella skyldiga parter att välja mellan, enligt Jan Hallenberg.

– Det kan inte vara oppositionen, de har inga flygplan. Och USA flyger inga flygplan där. Så antingen är det ryssarna eller den syriska regimen, säger han.

– Jag tror att det snarare är regimen som har gjort det, för att visa sin makt och hämnas på sina motståndare.

Möte i säkerhetsrådet

I New York inledde FN:s säkerhetsråd ett krismöte om Syrien på onsdagen. Generalsekreteraren Ban Ki-Moon inledde mötet med att förklara att vapenvilan måste återupplivas.

Men Jan Hallenberg tror inte på något skarpt resultat från mötet. Både Syrien och Ryssland ägnar sig åt ett cyniskt maktspel, utan en stark motpart, menar han.

– För varje dag som går blir den amerikanske presidenten allt mindre mäktig, eftersom han ska ersättas. USA:s förhandlingsposition är för svag för att man verkligen ska kunna trycka på ryssarna, även om John Kerry gör allt han kan.

"Stort bakslag"

Utrikesminister Margot Wallström (S) fanns på plats i rummet under säkerhetsrådets krismöte. Hon säger att det finns ett fortsatt hopp om processen, som förhoppningsvis ska leda till fred.

TT: Skulle du säga att vapenvilan lever?

– Just nu, med det som hänt, så känns det som ett stort bakslag för diskussionerna och för tilltron till parterna. Det gäller också den syriska armen, för tyvärr har vi sett alldeles för mycket av att de bombar civila och oppositionen och inte de som ska vara måltavlor.