1. Från att ha haft en hög ekonomisk tillväxt under större delen av 2000-talet var Grekland ett av de länder som påverkades allra hårdast av den globala finanskrisen 2007-2008. Våren 2010 stod det klart att landet bluffat med sina räkenskaper och att både budgetunderskott och statsskulden var mycket högre än vad man officiellt angivit. Grekland hade också stora skulder, många av dem till utländska banker.

2. Efter att redovisningsbluffen blev känd krävde tyska och franska banker höga räntor och riskpremier för att kompensera för risken att få tillbaka sina pengar. De gjorde att större delen av landets skatteinkomster gick till att betala räntor.

LÄS MER: Turisterna struntar i grekkrisen

3. Samtidigt gick Grekland med på att göra kraftiga nedskärningar i sin statsbudget. Det drabbade både offentliganställda och äldre hårt, som förlorade sina jobb eller fick se sina löner och pensioner frysta. I samband med detta utbröt gatukravaller i Aten.

4. Då ryckte Europeiska centralbanken (ECB) in och beslutade, mot sina egna regler, att under parollen "Rädda euron!" ge Grekland ett stödpaket. Tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) betalade de ut stora stödlån.

5. Totalt har fem åtstramningspaket införts sedan det första implementerades den 9 februari 2010. Det sista röstades igenom 10 februari 2012 och inkluderade lagar som underlättar för avskedande, en 22-procentig minskning av minimilönen och sänkta utgifter för hälsovård och försvar. 

LÄS MER: Man försöker samla in 15 miljarder på internet – för att rädda Grekland

6. Den 4 juni hade den grekiska regeringen slut på pengar och tog då det ovanliga, men fullt lagliga, beslutet att skjuta på betalningen till IMF. Lördagen den 27 juni kom krisbeskedet om att euroländernas finansministrar inte kommer att förlänga stödprogrammet. Sedan dess har greker köat för att ta ut pengar ur bankomaterna, bankerna har för tillfället stängt, börshandeln ligger nere och kapitalkontroller har införs för att undvika en bankkrash.

7. Deadlinen för inbetalningen till IMF är tisdag 30 juni. Om Grekland inte klarar av att betala sin skuld på motsvarande nästan 14 miljarder kronor måste långivarna, den så kallade trojkan – ECB, IMF, och EU-kommissionen – bestämma om de ska kräva att landet betalar tillbaka alla sina skulder.

8. Trots detta beslutade landets premiärminister Alexis Tsipras om en folkomröstning för att låta det grekiska folket ska säga sin mening rörande långivarnas avtalsförslag. Den ägde rum i söndags och nej-sidan vann då en oväntat stor seger som fick många greker att gå ut på gatorna och fira.  När närmare 90 procent av rösterna räknats hade över 61 procent röstat nej

LÄS MER: Grekerna röstade nej – så påverkas Sverige 

9. Turbulens har följt på folkomröstningen. Bankerna är fortsatt stängda och  Greklands finansminister Yanis Varoufakis har hunnit avgå och bli ersatt. En  möjlig statsbankrutt och "Grexit", det vill säga ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet och en återgång till den forna valutan drachma, har diskuterats sedan krisens start men ses inte som en lösning för någon av parterna.

10. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har enats om att premiärminister Alexsis Tsipras ska lägga fram sina förslag när euroledarna möts på tisdagskvällen, rapporterar Reuters med hänvisning till en grekisk regeringskälla. Samtidigt uppger IMF:s direktör Christine Lagarde att de står redo att hjälpa Grekland om de uppges göra det.