Per Lytsy är ­stress­läkaren som är skeptisk till diagnosen stress. I sin bok ”Någonting är sjukt” beskriver han sjukskrivning som en drog.
– Sjukskrivning har bi­verkningar. Det kan hindra patienter att rehabiliteras.

Vad är stress?
– Stress är en subjektiv upplevelse. Man kan se stress antingen som något man utsätts för eller hur man hanterar påfrestningar.

Hur ser du på stress?
– Jag ser ökningen av stressrelaterade problem som en kulturell företeelse. Vi ska inte se stressen som en sjukdom.

Hur menar du?
– Diagnosen stress har olika attraktionskraft hos olika grupper i olika tider. Det är kulturellt. På 80-talet kallades det yuppiesjukan. Det var en diagnos med positiv innebörd. Efter 90-talets krisår kallades det utbränd. Då blev ­inne­börden i stället negativ.

Du skriver ”sjukskrivning ska sannolikt betraktas som en drog”. Vad menar du med det?
– Alla behandlingar har biverkningar. Det kan vara farligt att vara sjukskriven. Sjukskrivningen kan spä på en patients problem.

Du har jobbat inom intensivvården, men de sjukaste patienterna har du mött på stressmottagningen.
– Det stämmer. Gruppen med stressade patienter är de sjukaste jag träffat under mitt yrkesliv.

Vad har de för symtom?
– Patienterna upplever utmattning, orkeslöshet och ofta nedstämdhet. Konsekvensen blir att de inte kan leva ett normalt liv.

De flesta av oss upplever ­tuffa perioder i livet. Är vissa sämre rustade för stress?
– Vi har olika känslighet för stress. Men jag är skeptisk till att problemet med stress ska betraktas som en sjukdom.

Kan man bota stress?
– Stress handlar ofta om sociala och psykosociala omständigheter, och som doktor har man liten möjlighet att påverka detta. Man kan ­skriva ut medicin eller ordinera terapi men varje individ måste i slut­ändan ta sitt eget ansvar. Sjukvården kan vara ett stöd, men man kan inte ändra en människas beteende om inte han eller hon själv vill. Det är inte heller min uppgift som läkare.

Finns det positiv stress?
– Många mår bra av stress och vill ha det i sitt liv. Politiker och toppidrottare ut­sätts för konstant stress, men behöver inte uppleva det som negativt. Att bli upp­­hetsad och engagerad är också en sorts stress som vi människor inte vill vara utan.

I din bok får vi följa tio ­personer. Åtta av dem är kvinnor. Är det en slump?
– Nej, det är represen­tativt. 75 procent av mina patienter är kvinnor. De är ­väl­utbildade och tillhör oftast en resursstark grupp. En anledning kan vara att det är omanligt att få en stressdiagnos. Män har en tendens att inte er­känna att de är stressade.

Hur har du själv lyckats få ihop vardagen med tre barn, karriär och ha tid att skriva en bok? Finns det någon mirakelmetod?
– Nej, det finns det inte. Men försök tänka positivt. Dina tankar och upplevelser påverkar.