Har du mätt rätt?

Standardiseringsorganisationen SIS (Swedish Standards Institute) utarbetade 1987 nya regler för hur arean i en bostad ska mätas. Ett nytt regelverk, baserat på dessa, kom 2009.

Om boarean i ditt hus eller lägenhet mättes upp före 1987 är chansen stor att din bostad är större än ursprungliga uppgifter. Inför en försäljning kan det löna sig att kontrollmäta. Det kan du mäta själv eller anlita något företag i branschen.

Det finns flera broschyrer med tydliga instruktioner kring vad som ska räknas med som boarea och som kan laddas ned från nätet. Sök till exempel hos skatteverket.se, sis.se eller hyresgastforeningen.se.

– Nya mätningar visar att hus och lägenheter är i snitt tio procent större än vad som har angetts, säger Ewa Mårtensson Lindén, fastighetsmäklare i Malmö.

Men av dem som redan känner till det anmäler få att deras hus är större för att hålla nere taxeringsvärdet. Och ingen bostadsrättsförening är beredd att ändra i sitt lägenhetsregister.

– Det skulle krångla till det alldeles för mycket, säger Mårtensson Lindén.

Nya mätregler

De nya storlekarna gäller främst hus och lägenheter byggda på 1980-talet och bakåt. År 1987 fastställdes nya regler för mätning och 2009 kom ännu ett nytt regelverk baserat på den förra.

Dessa innebar visserligen inga revolutionerande förändringar, men är tydligare och mer precisa än de tidigare. Ska innerväggar räknas med? Öppna spisen? Klädkammaren? Och hur ska en trappa mätas — eller kanske inte alls?

Jodå, innerväggar inte tjockare än 30 centimeter räknas som boarea (och tjockare räknas som just 30 centimeter), likaså klädkammaren och öppna spisen. Med få undantag — till exempel viss golvyta under snedtak — räknas i princip alla utrymmen mellan ytterväggarnas insidor med i boarean om de kan nås inifrån bostaden. Av det följer att trappan mellan två bostadsplan räknas som boarea på båda planen.

Ungefärliga mått

– Man skiljer på golvyta och boarea. De gamla reglerna var inte så exakta och inte lätta att tolka. Det blev lite mer "på ett ungefär", säger Magnus Gramstrup på Svensk Areamätning som var med och tog fram den senaste mätstandarden.

Måttet på bostaden var tidigare helt enkelt inte så viktigt som i dag då varje kvadratmeter i en lägenhet i centrala Stockholm betyder 70 000—80 000 kronor i prisskillnad vid en försäljning. Ett nytt mätresultat framkallar ofta glädjetjut hos säljarna.

Glädje och besvikelse

– En 49 kvadratmeter stor lägenhet i Vasastan var i själva verket 54 kvadrat. Då handlar det om mycket pengar, konstaterar Gramstrup.

Resultatet av en mätning gör dock inte alla glada. En hyresgäst i Göteborg trodde att hans lägenhet var mindre än hyreskontraktets 140 kvadratmeter. I verkligheten mätte bostaden 153 kvadrat.

– Men det kanske han inte berättade för hyresvärden, säger Magnus Gramstrup.