– Man kan nästan förutsätta att djur som används i underhållningssyfte mår dåligt, säger Cecilia Mille, ansvarig för internationella frågor på Djurens Rätt.

Djurshower med vilda djur som uppträder för en betalande publik strider helt mot djurets behov och instinkter. Oftast befinner sig djuren i en stressig och onaturlig miljö och får jobba många timmar varje dag – ibland utan mat och vatten. Elefanterna som används tas från sina mammor när de är väldigt unga och tränas därefter med hårda träningsmetoder. Slag mot känsliga delar på huvudet eller svält är vanliga metoder för att få djuren undergivna och fogliga. Åsnor blir så tungt lastade av turisters bagage att de kollapsar.

Delfiner i fångenskap får magsår av stressen och skador på buken när de om och om igen instrueras att kasta sig upp mot bassängkanten. Rapporter visar att delfiner i fångenskap till och med har begått självmord genom att sluta andas.

– Vi anser inte att delfiner ska hållas i fångenskap för uppvisning, säger Roger Pettersson, generalsekreterare på WSPA Sverige. 

I dagarna startar WSPA Sverige en kampanj för att få stopp på utnyttjandet av vilda djur i underhållningsindustrin. 

– Att djurvälfärd är viktigt för turister ser vi på alla samtal och mail vi får från människor som varit utomlands och sett djurplågeri på plats. Det engagemanget vill vi ta vara på. Kampanjen ska öka medvetandet om hur djur har det i underhållningsbranschen, säger Roger Pettersson.

– Djurshower är ett allmänt begrepp, så det är svårt att hitta direkt lagstiftning mot alla sådana företeelser. Länder, med lagstiftning, har snarare ställt upp förbud och villkor som är mer specifika, säger Roger Pettersson.

– I den här kampanjen är målen att informera turister och att inleda en diskussion med turistbranschen om deras ansvar och möjligheter när det gäller att skapa god djurvälfärd.

Djurens rätt: Så kan du göra skillnad

Enligt en dansk marknadsundersökning genomförd under 2011 har 56 procent av befolkningen deltagit i en djurshow utomlands. Det är troligt att samma uppgifter även gäller för svenska turister. Cecilia Mille på Djurens Rätt tror att man som turist kan påverka det som händer med djuren.

– Jag tror att man kan göra stor skillnad genom att inte betala pengar för aktiviteter där djur används, visas upp eller far illa. I väldigt stor utsträckning är detta en fråga om tillgång och efterfrågan. I många fall ser man inte att det ligger djurplågeri bakom en turistattraktion. Man måste helt enkelt få mer kunskap. Det handlar ibland om att man inte vill se, men ofta också om att man inte vet vad man ska titta efter, säger Cecilia Mille. 

Det är många resenärer som även hör av sig till Djurens Rätt när de har sett djur fara illa utomlands. Då försöker Djurens Rätt hitta någon lokal djurrättsorganisation på plats som resenärerna kan vända sig till. Om det inte finns hör de av sig till internationella organisationer eller till ambassaden.

– Även om man inte lyckas hjälpa ett visst djur i en viss situation så kan man med konsumentkraft visa att man är missnöjd. Jag tror inte att turister tänker på vilket inflytande de faktiskt har, säger Cecilia.

Enligt Djurens Rätt är det viktigt att turister tar sitt ansvar.

– Det handlar oftast inte om några aktiviteter som strider mot lagstiftningen i respektive land utan för att minska denna typ av underhållning måste vi minska efterfrågan, säger Cecilia Mille. I de länder som har svagare djurskyddslagstiftning är det större risk att djur blir dåligt behandlade. I utvecklingsländer är det inte djurskydd man satsar på i första hand utan det kommer först när människor har fått det lite bättre.