Fakta: Girjas-målet

Stämningen: Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009. Yrkade på ensam rätt att förvalta jakt och fiske inom samebyns område ovan odlingsgränsen.

Samebyn: Girjas sameby (ett slags ekonomisk förening) har 32 registrerade renskötselföretag.

Staten: Representeras av justitiekanslern.

Rättegången: Hölls i Gällivare tingsrätt i maj–juni förra året.

Domen: Meddelades den 3 februari. Slog fast att medlemmarna i Girjas sameby, och inte som i dag staten/länsstyrelsen, har rätt att bestämma om småviltjakten och fisket inom byns område ovan odlingsgränsen.

Tingsrättens motivering: Samer har uppehållit sig i området i minst tusen år och rätten att bruka området ska bedömas enligt urminnes hävd. Ett statligt ägande sedan 1887 rubbar inte denna rätt.

Området: Det aktuella området inom samebyn är 3 562 kvadratkilometer stort. (Gotlands yta är 3 134 kvadratkilometer)

Överklagande: Sista dag för överklagande är 24 februari.

Källor: Gällivare tingsrätt, Sametinget

Fakta: Samer, renägare och småviltjägare

Samer: Antalet samer i Sverige är okänt. Brukar uppskattas till mellan 20 000 och 40 000. Drygt 8 300 personer fanns med i sameröstlängden inför valet i maj 2013.

Renägare: I fjol fanns i Sverige 4 657 renägare enligt renlängden. Antalet har pendlat mellan knappt 4 500 och drygt 4 700 de senaste två decennierna.

Småviltjakt: Under perioden 25 augusti i fjol till början av februari hade omkring 11 600 personer löst kort för småviltjakt i Norrbottens, Västerbottens Jämtlands fjälltrakter. De allra flesta jagar ripa och skogsfågel.

Källor: Sametinget, Svenska jägareförbundet

Nyheten om Gällivare tingsrätts dom, som gav samebyn rätt mot staten, fick spridning inte bara i Europa utan även i länder som Qatar, Namibia och Taiwan. Kanske för att den handlar om ett av världens ursprungsfolk och att de nordliga fjällområdena ses som exotiska. Men domen var också historisk.

– Det är första gången det finns en principiell viktig konflikt mellan samerna och staten – och samerna vinner, säger Eivind Torp, docent i juridik vid Mittuniversitetet och expert på samerättsliga frågor.

Allmänhetens intresse

Domen fick de närmast berörda att fälla glädjetårar.

– Den gav nog en känsla av upprättelse. Det kan man se mot bakgrund av hur staten förde målet. Det blev bittra reaktioner när statens ombud konsekvent använde ordet "lappar", och inte bara med hänvisning till historiska källor, säger Eivind Torp.

Domen ledde också till oroliga kommentarer från jägarrepresentanter som befarar att småviltjakten i området kommer att begränsas eller bli mycket dyrare om samebyn får ansvaret för jaktfrågor.

– När småviltjakten släpptes fri för andra än samerna 1993 var det ju för att tillgodose ett ökat jakt- och fiskeintresse hos allmänheten. Jag tror inte det finns någon grund för oro, men jägarna har sett staten som tjänare för allmänhetens intresse, och känner osäkerhet om samerna ska styra jakten, säger Eivind Torp.

Kontroversiellt

Men frågan är också kontroversiell bland samerna. Domen stärker rättigheterna för medlemmarna i den aktuella samebyn, och kanske i förlängningen – om domen står sig – medlemmar i andra samebyar. Men majoriteten samer är inte renskötare och saknar de rättigheter till jakt och fiske som ett medlemskap i en sameby ger.

– Vi kan konstatera att Jakt- och fiskesamerna är det största partiet i sametinget, och har som en av sina viktigaste punkter att alla samer ska ha rätt till jakt och fiske. Oavsett detta har den svenska riksdagen inte förmått modernisera lagstiftningen, och jag tror att domen gör det uppenbart att något måste göras. Det måste också innebära åtgärder i förhållande till icke renskötande samer, säger Eivind Torp.