Över 4 000 personer i Stockholmsregionen – de flesta kvinnor – lever under så starkt hot att de fått skyddade personuppgifter. Det är mer än en fördubbling sedan början av 1990-talet, och antalet skyddade fortsätter att öka.

Orsaken är större kännedom om möjligheten, men också ett hårdare samhälle.
– Det är bara att läsa tidningarna – klimatet har blivit råare, säger skattedirektör Bengt Johnsson, som handlägger frågor om skyddad identitet på Skatteverket i Stockholm.
Totalt i Sverige har drygt 11 000 personer skyddade personuppgifter. Ofta rör det sig om kvinnor och deras barn som flyr undan sina våldsamma före detta män – de utgör mer än hälften av fallen.

Men det är två andra grupper som ökar mest just nu.
– Den ena är hedersrelaterade fall, oftast unga kvinnor som behöver skydd mot sin släkt – föräldrar, bröder eller andra släktingar. Den andra kategorin som ökat är vittnesskyddet, personer som vill ha skyddad identitet för att våga vittna över huvud taget, säger Bengt Johnsson.

Andra som kan få skyddade personuppgifter är poliser, åklagare, kronofogdar, journalister och andra som utsätts för hot i sitt arbete.

”Det är oacceptabelt”

Slag, sparkar och hot. Det har varit en del av vardagen för de flesta kvinnor som lever med skyddad identitet.

Dessa kvinnor och deras barn tvingas gå med en ständig rädsla att bli upptäckta och tillvaron begränsas. Barnen får det svårt i skolan och på dagis.
– Det är oacceptabelt att låta barn leva under de villkoren. Att växa upp med att inte kunna tala om vem man är och var man bor, säger Lena Brännfors, verksamhetschef på Alla kvinnors hus i Stockholm där personalen dagligen möter kvinnor och barn som har skyddade identiteter.

Hemligt telefonnummer och hemlig adress gör att  en kvinna med barn själv måste ta tag i kontroller hos barnavårdscentralen och tandläkare, sådant som barn i vanliga fall kallas till. Det är stora problem med posten och alla inblandade måste vara försiktiga och tänka sig för så de rätta identiteterna inte avslöjas.

– När det är hedersrelaterat så är det ju många fler som är inblandade i hotbilden. Då betyder det ofta att man står helt själv med sitt barn och är helt i händerna på att få hjälp av andra, säger Ilse Widén på kvinnojouren på Alla kvinnors hus.