Fakta: Utredningen

Utredaren lämnar förslag på hur FN:s barnkonvention ska kunna införlivas i svensk lag.

Detta föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

I dag finns en rad brister när det gäller genomslaget för barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Införlivas barnkonventionen i svensk lag väntas det stärka barns rättigheter och också bli ett skarpare juridiskt verktyg.

Utredaren föreslår också bland annat ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen, samt en ny straffbestämmelse om misshandel av barn.

Källa: SOU 2016:19

Fakta: Barnkonventionen

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Alla världens länder röstade för att barnkonventionens skulle antas i FN:s generalförsamling. I dag har alla länder förutom USA och Somalia ratificerat den.

Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt att förverkliga den.

Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 som ett av de första länderna.

Källa: Barnombudsmannen (TT)

Tanken med att göra barnkonventionen till lag är att stärka barns rättigheter, när konventionen blir ett skarpare juridiskt verktyg som kan användas direkt av myndigheter och domstolar. I dag finns tydliga brister i hur barns rättigheter tas tillvara i Sverige, enligt regeringens särskilda utredare Anita Wickström. Regeln om barnets bästa fungerar inte alltid.

– Man gör inte ordentliga analyser över vilka konsekvenser olika beslut får för barnet, barn får inte komma till tals och när de får det handlar det ofta om annat än det som är relevant i det enskilda fallet, säger hon.

Vaga artiklar

Hon föreslår vissa lagändringar, bland annat en ny straffbestämmelse om misshandel av barn.

– I den kartläggning vi har gjort har vi sett att ungefär hälften av åtalen för misshandel mot barn ogillas, eftersom smärtan inte kunnat bevisas. Det ska räcka med fysiskt våld mot ett barn för att man ska kunna dömas, säger Anita Wickström.

Men det finns också svårigheter med att göra barnkonventionen till lag. Många artiklar är vaga och allmänt formulerade. En annan fråga är hur man hanterar eventuella krockar mellan annan svensk lagstiftning och barnkonventionen.

– Det kommer nog att vara ganska sällsynt. Vi har ändå diskuterat om barnkonventionen skulle ha företräde men vi har landat i att den inte ska ha det, säger Anita Wickström.

Frågan om vilket straff som ska följa för den som bryter mot konventionen besvaras inte heller fullt ut.

Dubbla budskap

Tunga jurister riktar samtidigt hård kritik mot regeringen för att ge dubbla budskap. Parallellt med att barnkonventionen ska bli lag förbereds nya asylregler som helt saknar barnrättsperspektiv, anser de. Såväl Rädda Barnen som Barnombudsmannen (BO) har kritiserat regeringens lagrådsremiss i skarpa ordalag.

– Det är ett exempel på hur viktigt det är att barnkonventionen blir lag. Om den redan hade varit det så skulle det verkligen ha förvånat mig om man hade kunnat komma fram med ett förslag som ser ut på det här sättet, säger BO Fredrik Malmberg.

Barnminister Åsa Regnér (S) påpekar att Sverige i fjol tog emot 70 000 barn på flykt, varav hälften var ensamkommande barn.

– Vi i regeringen jobbar oerhört hårt för att få det mottagandet att fungera och att säkerställa de barnens rättigheter, liksom för andra barn som också befinner sig i Sverige. Justitiedepartementet kommer nu att sammanställa och granska vad remissinstanserna sagt om lagrådsremissen om migrationspolitiken, kommenterar hon.