ANNONS
ANNONS
Uppdaterad : 26 juli
- Publicerad : 26 juli

Efter våldsdåden i Europa: attityden hårdnar mot flyktingar

Sommarens många och skrämmande våldsdåd i Tyskland och Frankrike kan leda till att Europa sluter sig – och att attityden mot flyktingar hårdnar.

Syriska flyktingar i Ansbach håller upp skyltar med texten "Vi är muslimer och inga terrorister". Experter tror att den senaste tidens våldsdåd riskerar leda till hårdare attityder mot flyktingar.

Syriska flyktingar i Ansbach håller upp skyltar med texten "Vi är muslimer och inga terrorister". Experter tror att den senaste tidens våldsdåd riskerar leda till hårdare attityder mot flyktingar.

Daniel Karmann/AP/TT

Foto:

Knappt hade blodet på kullerstenen utanför Eugens Weinstube i Ansbach torkat innan de tyska högerpopulisterna slog mynt av söndagens självmordsdåd, ett av de senaste i en lång rad attentat i Europa.

"Är Tyskland färgglatt nog nu, fru Merkel?" skrev Frauke Petry, ledare för det tyska partiet AFD, på Facebook.

Inte ensam

Hon är inte ensam om att koppla samman flyktingar och våld. Hälften av alla européer tror att fler flyktingar ökar risken för terrorattacker, enligt en studie från Pew Research Center.

Långt ifrån alla attentat har begåtts av asylsökande. Münchenskytten var född i Tyskland. Massmördaren i Nice hade bott i Frankrike i elva år. Trots det råder inget tvivel om att sommarens dåd kommer att påverka det offentliga samtalet om migration, säger Armin Nassehi, professor i sociologi vid Ludwig-Maximilian-universitetet i München.

– Situationen liknar den efter nyårsnattens händelser i Köln. Man kan säga att det har blivit en attitydförändring hos allmänheten. Även om den tyska offentligheten fortfarande är förhållandevis behärskad.

"Hade rätt"

I augusti 2015 yttrade Tysklands förbundskansler Angela Merkel de redan bevingade orden "Wir schaffen das" – vi klarar det – ett tyskt motstycke till Fredrik Reinfeldts "Öppna era hjärtan"-tal. Hon hade helt rätt, och har fortfarande rätt, anser Nassehi.

– Det stämmer ju. Vi klarar det, det ser man inte minst här i Bayern. Det är en stor skillnad mellan hur människor pratar om flyktingar och hur det fungerar i praktiken. Nyligen träffade jag lokalpolitiker och företrädare för socialtjänsten. De säger alla samma sak: saker och ting fungerar relativt bra, och engagemanget är fortfarande stort.

Hantera rädslan

Oro och rädsla behöver givetvis inte vara uttryck för främlingsfientlighet. Men för att hantera sin rädsla kan det vara bra att lära känna fler människor med annan kulturell bakgrund, säger Dagmar Stahlberg, professor i socialpsykologi vid universitetet i Mannheim.

– Om erfarenheterna man får är positiva, särskilt om man är beroende av varandra för att klara en viss uppgift, kan det leda till att stereotypa föreställningar minskar. Om man däremot bara tar del av information som bekräftar ens tes kan det i stället leda mer extrema åsikter.

Skrämmer oss

När vi människor konfronteras med döden blir vi medvetna om vår egen ändlighet, säger Stahlberg. Det skrämmer oss, och vi söker oss till sammanhang där vi upplever att det finns en kulturell värdegemenskap. För vissa kan det vara familjen, för andra föreningslivet. Hos en del kan rädslan dock ta sig andra uttryck, som rasism och flyktingfientlighet.

– Vissa känner sig hotade. Man har behovet att förklara det som händer, och när vi söker efter förklaringar tenderar vi att hitta personer att ställa till svars. Man ser inte strukturella orsaker, utan letar hellre syndabockar, säger Stahlberg.

Klar tendens

Armin Nassehi säger att situationen i Europa skiljer sig åt från land till land, men att det går att se en klar tendens.

– Ungern och Polen, till exempel, har aldrig haft en positiv syn på flyktingar. Men det finns också exempel på länder som har förändrats, som Sverige och Tyskland. Ett mer slutet Europa är inte omöjligt.

Terrordåd i Europa

ANNONS
ANNONS
X
ANNONS
ANNONS