Fakta: Då presenteras vinnarna

Nobelpriset i medicin/fysiologi: måndag 3 oktober cirka 11.30.

Nobelpriset i fysik: tisdag 4 oktober cirka 11.45.

Nobelpriset i kemi: onsdag 5 oktober cirka 11.45.

Fredspriset: fredag 7 oktober 11.00.

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne: måndag 10 oktober cirka 11.45.

Nobelpriset i litteratur: Datum meddelas senare.

Källa: nobelprize.org

Fakta: LIGO

LIGO står för Laser Interferometer Gravitational Wave Observatory, och dess forskning bedrivs egentligen vid fyra platser runt om i USA – två detektorer och två universitet.

Själva detektorerna finns i Washington och Louisiana, med lite drygt 3 002 kilometer emellan sig. De består av L-formade vakuumkammare som är fyra kilometer långa. Detektorerna arbetar synkroniserat för att kunna mäta en rörelse 10 000 gånger mindre än en atomkärna. Det tog 40 dagar per kammare att få bort allt luft och andra restgaser, för att åstadkomma det extrema vakuum som krävs.

Vågorna som observatoriet snappade upp den 14 september förra året kom från två svarta hål som kolliderade för 1,3 miljarder år sedan.

Källa: LIGO

I flera månader hade ryktena surrat – LIGO har sett gravitationsvågorna! När så observatoriet, Laser Interferometer Gravitational Wave Observatory, i februari i år kallade till en presskonferens var det många som anade vad som väntade.

Och de hade rätt:

– Mina damer och herrar. Vi har upptäckt gravitationsvågor. Vi gjorde det! sade LIGO-chefen David Reitze stolt.

Nu pekas tre forskare bakom LIGO ut som potentiella pristagare av nyhets- och informationsbolaget Thomson Reuters, som varje år gissar vilka som kan komma ifråga för Nobelpriset.

Svårt att bekräfta

Gravitationsvågorna förutspåddes av Einstein i hans allmänna relativitetsteori men det skulle alltså dröja över hundra år innan någon kunde se det på riktigt. Den enormt avancerade tekniken bakom LIGO-observatoriet lyckades.

– Vi kommer få väldigt stor nytta av det här i framtiden. Det kommer att leda till helt nya sätt att studera universum på, så det är ingen tvekan om att det är en stor nyhet, säger Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet.

Det som talar emot ett pris i år är att upptäckten ligger så nära i tid.

– Och när det gäller annan fysik vill man ju gärna bekräfta det genom att någon annan upprepar exakt samma sak och det är svårt eftersom det bara finns den här anläggningen än så länge. Å andra sidan var det väldigt väl underbyggda studier och dessutom har de gjort ytterligare någon detektion, så de har nog ganska goda chanser, säger Maria Sundin.

Umeå universitet

En annan forskare som ofta har nämnts som potentiell kandidat är Emmanuelle Charpentier som utvecklade Crispr-cas9, en slags genetisk sax, vid Umeå universitet. Hon finns till skillnad från förra året inte med på Thomson Reuters lista, men det gör molekylärbiologen Feng Zhang som också forskat på metoden.

Om Thomson Reuters lyckats pricka in rätt återstår att se till vecka 40, då tillkännagivandena börjar. Bolaget, som gör sina gissningar utifrån citeringar i vetenskapliga artiklar, har i alla fall lyckats pricka in 23 av 56 priser och 39 forskare rätt sedan 2002.