Fakta: USA:s valsystem

Reglerna för val av president i USA bygger fortfarande på vad delegaterna kom överens om vid det legendariska Philadelphiakonventet sommaren 1787, då landets grundlag mejslades fram av 55 rika män.

De enades om att folket är att lita på – men bara till en viss gräns. För att hindra att olämpliga kandidater skulle råka vinna krävde grundlagsfäderna säkerhetsspärrar.

Att folkets röst skulle hanteras av kongressen ansågs vanskligt, på grund av befarade intriger i en så sluten krets. Därför kom man fram till att valresultatet ska utmynna i en grupp elektorer, som varje delstat får vaska fram enligt sina egna regler.

Med några undantag ska elektorerna motsvara kongressledamöterna, så numera finns det 538 elektorer (antalet senatorer är 100, representanthusledamöterna är cirka 440).

Källa: Amerikanska medier

Fakta: Kniviga val

Valet 2016 är femte gången i USA:s historia som en presidentkandidat erövrar flest elektorer utan att ha fått flest väljarröster.

1824 var extremfallet då John Quincy Adams blev president utan att vinna vare sig folkets eller elektorernas val. Andrew Jackson var starkare båda gångerna. Men bland elektorerna var Jacksons majoritet inte tillräckligt stor, så representanthuset beslöt att Adams skulle få flytta in i Vita huset.

Andra gången var 1876, då Samuel Tilden fick fler röster än Rutherford B Hayes. Den sistnämnde blev ändå president, i en snårig uppgörelse som gått till historieböckerna som "Kompromissen 1877".

Ett decennium senare, 1888, röstade fler amerikaner på Grover Cleveland än på Benjamin Harrison, men Harrison blev president.

Sedan dröjde det ända till 2000, då demokraten Al Gore fick över en halv miljon fler röster än republikanen George W Bush. Men tack vare en mycket omtvistad seger i Florida fick Bush elektorerna där, och blev president.

Och fyra år senare var det sånär dags igen. Hade John Kerry fått bara 60 000 ytterligare röster i Ohio hade han vunnit mot George W Bush, som sammanlagt hade 3 miljoner fler röster.

Källa: The Los Angeles Times

På aktivistplattformen Change.org kan man skriva under en vädjan om att Clinton ska bli president. Det skulle gå till så att elektorerna, som på uppdrag av USA:s väljare rent formellt röstar fram näste president, helt enkelt ändrar sig.

Elektorernas omröstning är först den 19 december, men med flera miljoner underskrifter håller uppropet redan på att sätta nytt rekord på Change.org.

I uppropet konstateras att elektorerna inte begår något grövre brott om de röstar fel. Beroende på delstat är det värsta som kan hända blygsamma böter, "och de betalar säkerligen Clinton-anhängarna gärna", heter det.

Det underliggande demokratiska argumentet är att Clinton i presidentvalet i tisdags faktiskt fick 200 000 fler röster än Trump. Men republikanen fick sina röster i "rätt" delstater, vilket ger honom fler elektorer.

En av anledningarna till att USA:s grundare upprättade ett system med elektorer var att försäkra sig om att folket inte bär fram en olämplig president.

Scenariot att Clinton väljs är extremt osannolikt. Så kallade otrogna elektorer är visserligen relativt vanliga i USA:s valhistoria, men det handlar nästan alltid om enstaka fall. Clinton skulle behöva att minst ett 30-tal av de 538 elektorerna byter sida.