Anneli Salomao, 30, lärarstudent från Biskopsgården, Göteborg.

1) – Inte direkt, så. Men jag har till exempel varit med om att folk tror att jag är adopterad eftersom jag pratar så bra svenska. Det kan vara lite kränkande faktiskt.

2) – Jag är uppvuxen i förorten, så alla var väl olika på olika sätt. Jag har aldrig haft den känslan, faktiskt.

3) – Man tar upp detta ganska mycket på lärarutbildningen, att man inte får bedöma någon utifrån till exempelvis kön eller nationalitet. Jag tror att den nya generationen lärare kommer nog att ha det med det i bagaget. Jag kan tänka mig att det skett en förändring där.

Charlene Kazadi, 26, lärarstudent, Alingsås. Ursprungligen från Kongo-Kinshasa.

1) – Det hände inte ofta, men ibland trodde kanske folk att jag inte kunde eftersom jag inte såg ut som alla andra. De trodde att jag kunde mindre utan att fråga mig, de bara tolkade det så.

2) – Det var mer att andra barn frågade mig en massa tror jag. Typ "kan du läsa"?. Men med tiden, när de väl hade lärt känna mig, blev det bättre.

3) – Det är ju en väldigt stor problematik. Jag tror att folk måste vara mer öppna, lära sig om andra kulturer och skaffa sig mer information. Man kan inte bara titta på ett namn och så döma en person utifrån det.

Carl Apelqvist, 26, student på Handelshögskolan, från Särö.

1) – Inte vad jag kan påminna mig om initialt, det tycker jag inte.

2) – Går man tillbaka till grundskolan, högstadiet… då kanske det förekom sådana diskussioner. Så i viss mån. Men inte på universitetsnivå.

3) – Det handlar väl mycket om en transparens mellan elever och lärare. Att det finns tydliga riktlinjer kring vad som faktiskt ska betygssättas. Men det är en jättestor fråga förstås.

Siri Fleischer, 25, från Tranemo, studerar till logoped på Sahlgrenska akademin.

1) – Nej... inte som jag kommer ihåg. På gymnasiet gick jag också på en skola som lade väldigt stor vikt vid elevdemokrati, så jag hade väldig tur.

2) – Jag tror att det handlade om vilken relation man hade till läraren. Det var väl en del snack om favorisering. Kanske så att killarna uppfattade att de fick sämre betyg för att de var killar.

3) – Fördelen nu på universitetet är att vi blir bedömda anonymt, till skillnad från i grundskolan. På universitet är det ett bra sätt, absolut. Sedan är det helt andra typer av bedömningar på grundskolan, så jag har väl svårt att se att det skulle fungera där.

Anna Dahnér, 23, Göteborg.

1) – Det som var i grundskolan var väl att många killar kände sig diskriminerade, eftersom tjejerna sågs som de duktiga.

2) – Jo, så var det väl. Killarna blev väl lite uppgivna, de tyckte att de blev orättvist behandlade. Att tjejerna fick allt beröm, medan de själva bara fick skit.

3) – Utbilda lärarna i att inte vara fördomsfulla och i att behandla alla lika, att ge alla en ärlig chans.

1) Har du eller någon du känner blivit diskriminerad i skolan någon gång?

2) Hur gick snacket om betygssättning när du gick i grundskolan? Fanns det en oro över att inte bli rättvist bedömd?

3) Vad kan man göra åt problemet?