FAKTA
Dyslexi i siffror

• 400 000 svenskar, eller 4-5 procent av befolkningen, har dyslexi. Någon form av läs- och skrivsvårigheter har ungefär 6-8 procent av svenskarna.

• 70 procent av de grundskolor som Skolinspektionen granskat lever inte upp till skollagens krav på särskilt stöd till elever som behöver det. Bland gymnasieskolorna är motsvarande andel 82 procent.

• 16 procent av skolelever med någon typ av funktionsnedsättning blir mobbade, jämfört med 6 procent bland övriga.

• 30 procent av personerna med funktionsnedsättning i åldern 25-64 år har eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel bland övriga i samma ålder är 44 procent.

Källa: Myndigheten för delaktighet, Dyslexiförbundet FMLS

– Det är ett lotteri om man får hjälp med dyslexi i skolan. Vi vill ha en enhetlig syn så att alla får samma hjälp, säger Bengt-Erik Johansson, ordförande för Dyslexiförbundet FMLS.

Målet att ha en skola som säkerställer rätten till utbildning på lika villkor är ambitiösa och pekar i rätt riktning – men utvecklingen mot dem går alldeles för långsamt, och i dagsläget är det inte troligt att målen uppnås till 2016. Det konstaterar nybildade Myndigheten för delaktighet i en lägesrapport om funktionshinderspolitiken, som överlämnades till regeringen förra veckan.

Inför höstens riksdagsval går nu Handikappförbunden ut och kräver ökad kunskap om funktionsnedsättning i utbildningen för lärare och rektorer. När det gäller läs- och skrivsvårigheter, som är en typ av funktionsnedsättning, är det många drabbade som går genom hela grundskolan utan att få hjälp.

– Allt beror på om just din lärare har kunskapen, och om skolan har de ekonomiska resurserna. Det är ett lotteri om man får hjälp med dyslexi i skolan. Vi vill ha en enhetlig syn så att alla får samma hjälp. I dag är det helt olika från kommun till kommun, eller till och med från skola till skola, säger Bengt-Erik Johansson, ordförande för Dyslexiförbundet FMLS.

► LÄS MER: Prins Carl Philip berättar om sin dyslexi: ”Det är jättetufft”

Andelen specialpedagoger i skolan har minskat från 6,9 procent läsåret 2004/2005 till 5,6 procent läsåret 2012/2013, enligt rapporten från Myndigheten för delaktighet. Och i dagens lärarutbildning på 240 poäng läser studenterna bara 7,5 högskolepoäng specialpedagogik.

– I genomsnitt ett barn i varje klass har dyslexi, så kunskapen måste finnas hos alla lärare. Det är allt för många ungdomar som hör av sig till oss när de går i gymnasiet eller högskolan och berättar att de aldrig har fått någon hjälp för sin dyslexi. Det är rena terrorn att låta ett barn gå nio år i skolan utan hjälp – då har de inte kvar någon självkänsla alls, säger Sven Eklöf, kanslichef på Dyslexiförbundet FMLS.

En av förbundets medlemmar är Stephani Melander, 13, som fick diagnosen dyslexi när hon gick i femte klass.

– Redan i trean upptäckte mamma och pappa att något inte riktigt stämde. Jag hade allt klart i huvudet, men jag kunde inte få ner det på papper. Det var jättejobbigt, säger Stephani Melander. Men nu fungerar det jättebra, jag har särskilda datorprogram och lärarna frågar alltid om jag förstår.

Hennes föräldrar, Jan och Soraya Melander, berättar att hjälpen från skolan och lärarna har varit väldigt bra sedan Stephani fick diagnosen.

– Vi är glada att Stephani går i en skola där man lägger resurser på att hjälpa barn som har svårt att läsa och skriva. Men det tog tid att få skolan på sin sida. Vi fick tjata och tjata, säger Jan Melander.

– Ja, man måste ta ansvar som förälder. Särskilt för föräldrar som mig, som inte har svenska som modersmål, tror jag att det kan vara svårt dyslexi att upptäcka och veta att man kan söka hjälp. Men det finns hjälp att få. Tänk på att det handlar om ditt barns självkänsla, säger Soraya Melander. 

Läs även Hillevi Wahls uppmärksammade kolumner om dyslexi:

► HILLEVI WAHL: Dyslexi ”botas” i raketfart

HILLEVI WAHL: Vänta inte på dyslexidiagnos – bara kör!