– Det kan vara bra med ett avgörande i högre instans så får det också större tyngd som prejudikat.

Utrikesminister Margot Wallström (S) om varför Sverige går med på att överklaga EU-domstolens krav på annullerande av ett EU-avtal med Marocko. (TT)

Fakta: EU:s sanktioner mot öst

EU har i olika omgångar infört inreseförbud och frysning av eventuella tillgångar mot totalt 149 personer och 37 företag och organisationer med koppling till kriget i östra Ukraina. Dessutom har stora restriktioner införts i EU:s kontakter med Krim.

Särskilda ekonomiska sanktioner, bland annat vad gäller långsiktiga lån, har även riktats mot fem banker, tre energibolag och tre försvarsindustrier som alla kontrolleras av den ryska staten. En lång rad produkter som kan användas militärt men även för oljeexploatering får heller inte säljas till Ryssland. Därtill har Europeiska investeringsbanken EIB och utvecklingsbanken EBRD fryst alla nya investeringar i Ryssland.

De ekonomiska sanktionerna löper ut den 31 januari, om de inte förlängs. Person- och företagssanktionerna löper åtminstone till den 15 mars, medan Krim-sanktionerna tills vidare gäller till den 23 juni.

– Det är ju rådets rättstjänst, kommissionen och samtliga övriga medlemsländer som har bestämt sig för att driva den här processen vidare och vi tycker då inte – av legalistiska skäl – att Sverige ska gå emot det, sade utrikesminister Margot Wallström (S) på väg in till måndagens möte med EU-kollegorna i Bryssel.

Utan diskussioner togs där några timmar senare det formella beslutet om att överklaga förra veckans dom. EU-domstolen slog då fast att avtalet från mars 2012 om handel med jordbruks- och fiskeprodukter måste annulleras med hänvisning till att godkännande saknats från det ockuperade Västsahara.

Blir prejudikat?

Sveriges regering – både den nuvarande och den föregående – har av tradition varit skeptisk till diverse EU-avtal med Marocko, med anledning av just Västsahara. Wallström har ändå fått stöd av riksdagens EU-nämnd för att inte motsätta sig överklagandet – i hopp om att på så vis ytterligare förstärka domen.

– Det kan vara bra med ett avgörande i högre instans så får det också större tyngd som prejudikat, säger Wallström.

Måndagens möte ägnade utrikesministrarna i övrigt bland annat åt en lunch med turkiske kollegan Mevlüt Cavusoglu samt diskussioner om läget i Libyen och Irak.

Sanktionsbeslut

Samtidigt kom besked om att beslut om framtiden för de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland får vänta till stats- och regeringschefernas toppmöte senare i veckan.

Sanktionerna i fråga infördes i juli 2014 då konflikten i östra Ukraina trappades upp och hindrar bland annat ett antal statskontrollerade ryska bank-, energi- och försvarsbolag från att ta långsiktiga lån.

Italien har dock tryckt på för en toppmötesdiskussion i ämnet och verkar nu ha fått med sig även EU:s utrikeschef – landets tidigare utrikesminister – Federica Mogherini.