När det kampanjades för brexit var ett av huvudargumenten att Storbritannien skulle stärka sin suveränitet gentemot Bryssel, alltså att det nationella parlamentet skulle få mer att säga till om. Därför är det paradoxalt att Theresa May försökt runda parlamentet när det gäller processen kring EU-utträdet.

– Det slår tillbaka på regeringen nu, som från juridiskt håll får höra att det var fel väg att gå och att det är parlamentet som är den viktiga makten, säger Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Hård eller mjuk

Mycket av diskussionerna har kretsat kring om det ska bli en hård eller mjuk sorti. En hård brexit innebär att Storbritannien offrar tillgången till den inre marknaden för att få större självbestämmande kring områden som invandring. Den mjukare inställningen förespråkar i stället att förbindelserna med EU lämnas så oförändrade som möjligt.

Det har spekulerats kring att parlamentet, där det finns en stark majoritet för att stanna i EU, kommer att försöka använda sitt nyvunna inflytande för en mjukare brexit.

– Parlamentet har nog en nyktrare syn på vilket stort problem det skulle vara att bryta helt, som det pratas om från Mays sida. Nu blir det nog mer diskussion kring vilken typ av brexit vi pratar om, säger Mörth.

– Men jag tror inte att parlamentet säger nej till brexit. Det vore farligt, eftersom folkets röst undermineras.

Risk för förseningar

Forskaren Göran von Sydow ser en risk för att beslutet i High Court och regeringens överklagan till högsta domstolen kan komma att innebära förseningar i den tilltänkta tidtabellen för EU-skilsmässan. May har sagt att hon tänker aktivera utträdesartikeln 50 i Lissabonfördraget i mars nästa år.

– Det är inte omöjligt att hela processen nu skjuts framåt, att det blir en fördröjning kring notifieringen av artikel 50, säger von Sydow som jobbar på Svenska institutet för europapolitiska studier.

Han tror inte heller att parlamentet kommer att försöka stoppa EU-utträdet.

– Nej, det tror jag inte. Det finns en ganska stor uppslutning kring att utfallet i folkomröstningen ska följas.