– Ibland behöver man mer tid på sig för att fatta beslut.

EU-kommissionens förste viceordförande, Frans Timmermans, om varför det dröjer med besked om Sverige får skicka asylsökande till andra EU-länder eller inte. (TT)

Fakta: EU:s omfördelningssystem

Av de 160 000 asylsökande som EU-länderna under hösten har beslutat att omfördela från främst Grekland och Italien har hittills endast 208 verkligen fördelats.

00#0000000Landfrån Italienfrån GreklandTotaltFinland632487Sverige39-39Luxemburg-3030Tyskland111021Frankrike19-19Spanien12-12

EU-kommissionen har dessutom föreslagit att Sverige ska undantas från systemet i minst ett år, med anledning av det hårda asyltrycket.

I slutsatserna från årets sista toppmöte i Bryssel finns en formulering som den svenska regeringen räknar som en framgång. Den säger inte rakt ut att Sverige ska få omfördela asylsökande till andra EU-länder, men den ger en öppning för detta.

Motstånd uteblev

Enligt uppgift gjordes inga invändningar mot formuleringen, trots att statsminister Stefan Löfven (S) väntade sig motstånd när han gick in till mötet.

– Det kommer att bli tufft, för det finns också de som vill ha bort det, sade Löfven då.

EU:s asyl- och migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos har lovat att Sverige ska få bli en del av omfördelningssystemet. Det har talats om att EU-kommissionen är beredd att omfördela 23 000 asylsökande från Sverige, men det formella beslutet har dragit ut på tiden. Tidigare i veckan varnade Avramopoulos för att EU-kommissionen oroas av en "snöbollseffekt" om fler länder vill göra detsamma.

Ett besked om hur många asylsökande omfördelningen handlar om och när den kan ske måste regeringen fortsätta att vänta på.

Cameron slåss

Under middagen på torsdagskvällen diskuterade EU-ledarna Storbritanniens krav på reformer inför sin folkomröstning om EU-medlemskapet nästa år.

– Jag ska slåss hårt för Storbritannien hela natten lång, sade brittiske premiärministern David Cameron, som dock lär få vänta till nästa toppmöte i februari för att få ett slutbud från EU.

Främsta stötestenen är Camerons önskan att EU-medborgare ska få vänta i fyra år på att få ta del av sociala förmåner när de bor i Storbritannien.

EU-gränsstyrka

I veckan lade EU-kommissionen fram ett kontroversiellt förslag om en ny gräns- och kustbevakningsmyndighet. EU-ledarna siktar nu på att enas om detta senast i juni. Flera länder är dock starka motståndare till att styrkan ska kunna sättas in i ett EU-land som inte klarar av sin gränskontroll, även om landet självt säger nej till hjälp.

Den svenska regeringen har ännu inte gett klart besked om sin ståndpunkt.

Torsdagens toppmöte föregicks av en särskild sittning där runt tio länder, bland andra Tyskland, Österrike, Sverige, Nederländerna och Grekland, mötte Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu.

Framförallt diskuterades ett nytt kommissionsförslag om att länder frivilligt ska kunna ta emot asylsökande som befinner sig i läger i Turkiet. Sverige är positivt till detta, men har sagt nej till att ta emot fler flyktingar just nu.