Fakta: Toppmötet i Bryssel

Toppmötet för EU:s stats- och regeringschefer inleds i vanlig ordning med ett möte med EU-parlamentets talman Martin Schulz, följt av en diskussion om det ekonomiska läget i EU.

Därefter hålls en arbetsmiddag som helt kommer att fokuseras på läget i flyktingkrisen och möjligheterna till ett samarbete med Turkiet. Efteråt väntas EU:s permanente toppmötesordförande Donald Tusk gå igenom det diskuterade med Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu.

På fredagen avslutas mötet med ett gemensamt frukostmöte med Davutoglu. EU-ledningen är dock förberedd på att det kan dröja innan frukosten inleds, i hopp om att först garantera att en uppgörelse med Turkiet kan nås.

– Köket är redo att servera lunch också, noterade en tungt insatt EU-källa ironiskt i onsdags.

Fakta: EU:s omfördelningsbeslut

EU-länderna enades i fjol om att omfördela till övriga EU-länder totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien. Hittills har dock inte ens 1 000 verkligen skickats vidare.

Sverige har fått undantag från omfördelningen och har även begärt att själv få skicka vidare asylsökande till andra länder ur en kvot på 54 000 som ursprungligen var tänkt för omfördelning från Ungern. EU-ledningen föreslår dock att den kvoten främst i stället ska användas för att fördela syriska flyktingar direkt från Turkiet in till EU.

EU-länderna har även enats om att ta emot totalt 22 000 kvotflyktingar direkt från läger utanför EU. Hittills har dock bara runt 4 000 av dessa hämtats till EU. Nu föreslås att återstående platser också används till fördelningen av syrier i Turkiet.

Om EU och Turkiet når en överenskommelse om flyktingkrisen under toppmötet i Bryssel, så kan planen sättas i verket inom en vecka. Det är i alla fall vad EU-kommissionen siktar på.

Annars riskerar ännu fler desperata människor ge sig ut på livsfarliga sjöresor i hopp om att nå Grekland innan planen träder i kraft. Efter det ska alla flyktingar som inte söker asyl i Grekland, vilket i dag är många, återföras till Turkiet, liksom de migranter som inte anses ha skyddsskäl.

Evakueras

Redan i dag befinner sig 8 000 migranter på de grekiska öarna. De måste först evakueras till fastlandet för att inte blandas ihop med de som kommer efter att EU-planen börjar gälla. Dessutom måste Greklands asylmottagning på öarna stärkas.

Alla som kommer ska registreras och få eventuella asylansökningar behandlade i enlighet med EU:s regler. Dessutom behöver Grekland sannolikt upprätta bevakade läger så att de som riskerar att skickas tillbaka till Turkiet inte försvinner. EU-kommissionen påpekar också i en rapport att transporter i stor skala måste arrangeras för alla som ska återföras till Turkiet.

– Det är inget vackert avtal vi har framför oss. EU låter Turkiet agera gränspolis, säger Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt.

Regeringen anser dock att den föreslagna planen lever upp till internationell rätt.

Ska avskräcka

Grekland kommer att behöva skicka jurister och tolkar till öarna för att klara asylprövningar. Det kommer också att behövas mer stöd av EU, liksom turkiska tjänstemän på plats. EU-kommissionen bedömer att kostnaderna bli 200 miljoner kronor i månaden om det kommer 2 000 migranter per dag.

EU hoppas dock att planen snabbt ska avskräcka migranter från att betala stora summor till flyktingsmugglare och riskera sina liv, eftersom risken är stor att de skickas tillbaka. EU lovar att ta emot en syrisk flykting för varje syrier som återförs till Turkiet. Enligt den föreslagna planen kan det handla om upp till 72 000 syrier. De syrier som återförs från Grekland kommer att hamna sist i kön när EU ska välja ut de syriska flyktingar som ska hämtas direkt från Turkiet till EU-länder.

Mer pengar

Även Turkiet måste ändra lagar och bygga upp en bättre flyktingmottagning som motsvarar "internationell standard". Det ska gälla även icke-syrier. Uppbyggnaden ska ske tillsammans med EU och FN:s flyktingorgan UNHCR. EU har hittills lovat 30 miljarder kronor till och med 2017, men det kan bli ytterligare miljarder därefter.

Statsminister Stefan Löfven uppger att Sverige är berett att satsa mer om pengarna inte räcker. Regeringen är också redo att avstå från sin begäran om att tusentals asylsökande i Sverige ska omfördelas till andra EU-länder, eftersom de platserna kommer att ingå i de 72 000 platser som ska användas för syrier som hämtas från Turkiet.

– Vi får bjuda till lite grann, men inte till vilket pris som helst, säger Löfven.