Enligt mediearkivet Retriever har det när den här texten skrivs, drygt 30 timmar efter de första rapporterna, redan publicerats över 1000 artiklar i svenska medier om terrordåden i Bryssel. För mycket tycker vissa – i alla fall jämfört med andra liknande dåd runt om i världen. Men enligt Lars Nord, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet finns det en naturlig förklaring.

– Desto närmare saker är desto mer berättar man om dem. Och det gäller inte bara geografisk närhet utan också kulturell närhet. Vi känner igen oss. Hur många svenskar har inte varit vid incheckningsdisken i Bryssel? säger han.

►LÄS MER: Professorn: Därför hör du mer om dåden i Paris än attacken i Beirut

Att man rapporterar om det som händer närmast en gäller inte bara svenska medier.

– Nyhetsförmedlingen blir väldigt styrd av de glasögon man har på sig. Jag såg på CNN (amerikansk tv-kanal, red. anm.) i går som väldigt tidigt började diskutera ur ett amerikanskt perspektiv: "Har vi anledning att vara oroliga?", säger Lars Nord.

Journalister har självklart ett ansvar att ge en nyanserad bild, enligt Lars Nord. Men lika självklart måste de ge svar på de frågor som läsarna ställer sig. Och han tror att allmänintresset i just det här fallet är väldigt stort.

– Journalistik måste ju uppfattas som angelägen av sin publik. Och jag är helt övertygad om att den svenska allmänheten har ett mycket större intresse av terrordåden i Bryssel än kanske ett terrordåd i Turkiet eller Indonesien. Det innebär ju inte att vi tycker att det är mindre förfärligt om någon dör i bortre Asien. Men intresset för att läsa och ta del av det är sannolikt mindre.

►LÄS MER: Tidigare stora terrordåd som skakat världen

Att nyhetsförmedlingen domineras av västerländska medier kan däremot ibland vara ett problem enligt Lars Nord, men främst vid mindre nyhetshändelser. Det det finns bild på blir det man rapporterar om.

– En snöstorm i Chicago kan du få se på SVT:s nyhetssändningar men du får aldrig se en cyklon i Sri Lanka. Bilderna finns inte. Det kan jag tycka är stötande, säger han.