Fakta: Riksdagen beslutar om folkomröstning

För att få till en svensk folkomröstning om EU-medlemskapet krävs det stöd för förslaget av en enkel majoritet i riksdagen. Så kallade folkinitiativ, det vill säga namninsamlingar, är ingen framkomlig väg. De kan i Sverige formellt bara användas för att resa krav på kommunala folkomröstningar.

Det folkliga stödet för Sveriges EU-medlemskap har länge varit stabilt. I SCB:s senaste undersökning från i maj i år framgår att andelen väljare som i huvudsak är för Sveriges medlemskap i EU låg på 49 procent i maj 2016. Andelen mot EU-medlemskapet var samtidigt på 23,6 procent.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Nej till EU-rörelsen, har stärkts i sin tro på svexit. Kampanjmöten för ett brittiskt EU-utträde inför folkomröstningen den 23 juni har inspirerat.

Nästa steg är att få till en svensk folkomröstning.

–  Det är självklart att vi får mycket mer luft under vingarna om det blir en brexit, säger han till TT.

Lång uppförsbacke

Men han har en lång uppförsbacke framför sig. I de färskaste mätningarna från SCB uppger 49 procent av väljarna att de är positiva till EU-medlemskapet. Knappt 24 ser sig som EU-motståndare.

Bland statsvetare pekas Sverige och Danmark ut som de två länder som ligger närmast Storbritannien vad gäller inställningen till EU, enligt Anders Sannerstedt, docent på statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Fast han ser i dagsläget inget som pekar mot att Sverige skulle gå mot ett utträde.

– Det är bara V och SD som driver frågan, om ens de, säger han.

Ett brittiskt EU-utträde skulle dock kunna få svenskarna att ändra sig, visar en mätning gjord av TNS Sifo för SVT Nyheter i april. I mätningen uppgav 36 procent av de tillfrågade att de skulle bli EU-motståndare om britterna lämnar unionen. Det kan jämföras med 32 procent som vill att Sverige stannar kvar i EU även om det blir brexit.

Skulle skada EU

En annan mätning gjord av den amerikanska tankesmedjan Pew visar samtidigt att nästan nio av tio svenskar, 89 procent, ser ett brittiskt utträde som något som skulle skada EU. Det kan jämföras med cirka 60 procent i länder som Frankrike och Italien.

– Det är inte jätteförvånande eftersom Sverige och Storbritannien ganska ofta har intagit relativt likartade positioner i olika sakfrågor, säger Linda Berg, föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet.

Hon tror även att kulturella och professionella kontakter med London och Storbritannien är viktiga faktorer.

Kan bli het

Statsvetaren Göran von Sydow, ställföreträdande direktör för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), tror att den brittiska folkomröstningen kommer skaka om opinionen i Sverige oavsett om det blir brexit eller inte.

– EU kommer att förändras av detta, men också av andra skäl under de kommande åren, säger han.

Svexit-frågan tror han kan bli het på riktigt om inslaget av överstatlighet i EU- och eurosamarbetet ökar kombinerat med krav på att länder som Sverige hänger på.

– I ljuset av en sådan utveckling måste man ställa sig den grundläggande frågan: Vad vill Sverige med sitt EU-medlemskap?