Bland dem som ger avtalet med beröm godkänt återfinns den brittiske nationalekonomen Nicholas Stern som var den som lyfte upp klimatfrågan på högsta nivå 2006–2007.

– Detta är det mest framgångsrika av alla klimatmöten, en enorm succé, säger Stern.

Hans kollega Michael Jacobs, tidigare rådgivare i klimatfrågor till den brittiska regeringen, är lika positiv:

– Detta är ett historiskt ögonblick. Världens regeringar har slutligen förstått vad vetenskapen har sagt under lång tid, att vi måste agera nu om klimatet ska räddas. I dag har de beslutat sig för att agera, och agera tillsammans, säger Jacobs.

"Förvånansvärt bra"

Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik vid Linköpings universitet, säger att avtalstexten är "förvånansvärt bra".

– Det är mycket bra att översynen av klimatplanerna ska börja redan 2018 och sedan upprepas vart femte år, säger han.

Även 1,5-gradersmålet är en framgång, anser han.

– Det visar på magnituden av det arbete som behöver göras de kommande åren.

Däremot är han lite kritisk till att det långsiktiga målet som sägs vara att uppnå en balans mellan antropogena utsläpp och upptag från kolsänkor, exempelvis skog och mark.

– Om man i alltför hög grad använder sig av kolsänkor, behöver man inte sänka utsläppen från fossila bränslen lika mycket.

"Enorm framgång"

Inom miljörörelsen är reaktionerna mer blandade, men många är ändå försiktigt positiva.

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson är förvånad över att alla de skarpa skrivningarna är kvar i den nya texten, inklusive 1,5-gradersmålet och de femåriga översynerna av utsläppsplanerna.

– Det är bättre än vad jag någonsin vågade hoppas på. En enorm framgång, säger han.

Även Stefan Henningsson, klimatansvarig på Världsnaturfonden, tycker avtalet är överraskande långtgående:

– Det här är en viktig vändpunkt mot minskande utsläpp. Men tyvärr inte i tillräckligt hög fart. Det sägs i texten att nollutsläpp ska uppnås under andra halvan av århundradet. Det är alldeles för sent.